Det är viktigt att vi inte har en förenklad bild av olika skolämnens uttrycksmedel utan är medvetna om att varje skolämne i sig utgör en rik språk- och textvärld.Det menar Pia Nygård Larsson som doktorerar med avhandlingen Biologiämnets texter. Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass .

Relationer till lärare är särskilt viktiga för ekonomiskt utsatta barn. Samtidigt är ofta de barnensrelation svagare till både lärare och föräldrar, än barn från mer välbärgade hem. Det visar Elin Olsson i avhandlingen Social Relations in Youth: Determinants and Consequences ofRelations to Parents, Teachers, and Peers.

Det saknas ett samhällsvetenskapligt perspektiv i idrottsundervisningen och det måste in nyabegrepp som är skilda från idrottens språk. Det menar Katarina Schenker som har disputeratmed avhandlingen På spaning efter idrottsdidaktik .

Skönlitterära romaner kan ge mer historiekunskap än läroböcker, dessutom hjälper de barn att bygga upp ett historiemedvetande. Det menar Mary Ingemansson som har undersökt hur läsningen av en historisk romantriologi påverkar elevers bild av vikingatiden och deras syn på historia i allmänhet.

Skolbiologin har en förenklad förklaringsmodell som påverkar innehållet och det ges lite utrymme för olikheter i undervisningen. Det konstaterar Auli Arvola-Orlander i sin avhandling Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet .

Qarin Franker undersöker och jämför i sin avhandling Litteracitet och visuella texter. Studier om lärare och kortutbildade deltagare i Sfi bland annat hur vuxna andraspråksinlärare, med och utan formell skolerfarenhet, interagerar med och uppfattar ett antal svenska valaffischer. Bilderna spelar en stor roll i hur man tolkar och förstår budskapet.

När lärare undervisar används både medveten kunskap och intuitiv kunskap. - Båda delarna är lika viktiga, säger Karin Stolpe som skrivit avhandlingen"Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv".

Det visar Kristina Andersson i sin avhandling Lärare för förändring: att synliggöra och utmanaföreställningar om naturvetenskap och genus . Hon menar att lärare måste få syn på sina egnaföreställningar om genus för att undervisningen i NO ska bli jämställd.

Lärare har en negativ inställning till socialtjänsten och uppfattas ofta sakna kunskap omsocialsekreterares arbete något som påverkar samarbetet mellan yrkesgrupperna. Detkonstaterar Per Germundsson i avhandlingen Lärare, socialsekreterare och barn som farilla. Om sociala representationer och interprofessionell samverkan . Han efterlyser också ettstrukturellt perspektiv i synen på barn som far illa.

Det konstaterar Lotta Brantefors i sin avhandling Kulturell fostran: En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning , där hon har undersökt hur kulturella relationer skapas över tid.

Innehållet i ämnet livskunskap kan vara i princip vad som helst och ett stort ansvar ligger hos den enskilde läraren att tolka värdegrunden. Det konstaterar Camilla Löf i avhandlingen Med livet på schemat. Om skolämnet livskunskap och den riskfyllda barndomen .

Uppmaningar om att unga tjejer ska ta plats lägger ett tungt ansvar på individen. Det menarCecilia Björck som i sin avhandling Claiming space: discourses on gender, popular music, andsocial change har undersökt utmaningar med att öka antalet tjejer inom populärmusik.