De ungas erfarenheter av utsatthet i familjen stämmer dåligt överens med föreställningen om hur en normal barndom ska se ut. Då blir det också svårt för dem att finna en tillhörighet i skolans normalvärld, säger Ylva Spånberger Weitz som skrivit avhandlingen Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande. En studie av fem livsberättelser .

Hur enskilda tjänstemän tolkar styrdokumenten påverkar i hög grad elevers möjlighet till likvärdig utbildning. Tjänstemannens pedagogiska grundsyn och villkoren för att genomföra det pedagogiska uppdraget, blir centrala faktorer när elevers mål- och resultatuppfyllelse mäts och värderas. Det är en av slutsatserna i Ulla Gadlers avhandling En skola för alla - gäller det alla?

Arbetet med elever i resursskolan är inte lika förutsägbart som i den vanliga skolan, vilket innebär att lärare och socialarbetare ständigt måste förhandla om vem som gör vad. Det konstaterar Anette Bolin i avhandlingen Shifting subordination: Co-located interprofessionalcollaboration between teachers and social workers .

Linda Palla erbjuder i sin avhandling Med blicken på barnet: Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik en alternativ bild mot den som dominerar inom förskolan. - Det finns en rik flora av tester i dag, som inte har vetenskaplig förankring, säger hon.

Avvikelser i beteenden som är påtagliga redan under barns första två år kvarstår i de flesta fall i vuxen ålder. Det konstaterar Petra Dewrang i avhandlingen Asperger Syndrome: Socialfunctioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood .

Ungas sociala relationer ger olika effekter på hälsan. Lärarkontakten har större hälsobringande betydelse för elever som sökt teoretiska gymnasieprogram än för de som har sökt icke-teoretiska, visar Daniel Berghs avhandling Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals? .

Birgitta Kimber har i sin avhandling Primary prevention of mental health problems amongchildren and adolescents through social and emotional training in school analyserat SET-programmet (Social Emotionell Träning). Hon konstaterar att SET kan vara ett verktyg för attfrämja psykisk hälsa hos barn och ungdomar.

Jag hoppas att fokus vidgas när det gäller hur man ser på elever i behov av särskilt stöd i skolan, säger Ingalill Stefansson som har disputerat med avhandlingen Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan . Hon menar att elever behöver arbeta med sin livsförståelse. Inflytande och delaktighet i samhället är lagstadgade rättigheter sominte med självklarhet i praktiken gäller för dem som har bristande förståelse av sig själva och världen.

- Skolan är förknippad med repression men utanför skolan är kamraterna enkälla till stor glädje, säger Catharina Hällström som gått igenom insändare iKamratposten för sin avhandling "Barns insändare i Kamratposten. Uttryck förvillkor i barns kulturella sammanhang".

Lärarens betydelse är oerhört viktig för personer med läs- och skrivsvårigheter. Det visarNadja Carlsson i sin avhandling I kamp med skriftspråket. Vuxenstuderande med läs- ochskrivsvårigheter i ett livsvärldsperspektiv .- Genom ett respektfullt, stödjande och uppmuntrande bemötande kan de studerande få kraftatt ta sig över de hindersamma trösklarna som studierna innebär, säger hon.

Lärarna i svenska som andraspråk har svårt att motivera sin undervisning med att denutvecklar språket. Istället hävdar de att undervisningen behövs bland annat för atteleverna behöver lugn och ro.- Det leder till att barnen betraktas som annorlunda av skolpersonal och klasskamrater,säger Lena Fridlund som skrivit avhandlingen Interkulturell undervisning ett pedagogisktdilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

När mentorskapet fungerar väl får mentorn en unik överblick av sina eleversskolsituation som bidrar till att deras skolframgång ökar. Men hur mentorer utförsitt uppdrag varierar.- Elever får olika bemötande beroende på vilken mentor de har vilket i sin turpåverkar deras lärandesituation, säger Elisabeth Nordevall som disputerat medavhandlingen "Gymnasielärararens uppdrag som mentor En etnografisk studie avrelationens betydelse för elevens lärande och delaktighet".