Elever räds inte kontroversiella frågor, men efterlyser lyhörda vuxna som kan bidra med andra förklaringsmodeller. Det visar Karin Årman i sin avhandling.

Det krävs många olika åtgärder för att motverka mobbning i skolan, visar en avhandling av Nathaniel Oliver Iotti. Bland annat är en uppfostran där föräldrarna uppmuntrar och stödjer barnen att själva reflektera och ta ställning, förbunden med de motivationsprofiler som fick åskådare att försvara den mobbade.

Det finns ett stort engagemang bland skolsköterskor att stötta invandrade tjejer som utsatts för kvinnlig omskärelse. Det visar Camilla Palm i sin avhandling.

Föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning upplever en oro för att bli anmälda till socialtjänsten. Det behövs trygga rum där föräldrar inte behöver dölja sin funktionsnedsättning, bland annat vid skolkontakter, visar socionomen och socialpedagogen Ida Runge i sin forskning.

Högstadieelevers skolresultat har ett starkt samband med deras kognitiva förmåga, följt av icke-kognitiva förmågor som koncentration, självbild och en tilltro till att det går att lyckas om man anstränger sig. Detta påverkar resultaten mer än familjebakgrunden, visar Björn Bomans avhandling.

En starkt skyddande faktor mot konsumtion av alkohol är skoltrivsel och tillit. Det visar Lars Sjödin som forskat om ungas drickande.

Elever med cerebal pares, CP, upplever ofta utanförskap i idrottsundervisningen, som sällan anpassas efter deras behov. Det visar Frida Degerstedt i sin avhandling.

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.