Korta rörelsepauser under lektionstid tycks gynna lärandet. Det visar Karin Kjellenberg som forskat om sambandet mellan fysisk rörelse, skärmtid och hjärnhälsa hos högstadieelever.

Stress och upplevd låg social status i skolan är faktorer som ökar risken för unga att drabbas av psykisk ohälsa. Det visar Veronica Hermanns avhandling.

Den viktigaste friskfaktorn för att lärare ska arbeta kvar är en god arbetsmiljö, visar en ny avhandling. "Effekten av ett bra arbetsmiljöarbete på skolan kan bidra till att man lättare kan behålla lärare eller kanske till och med attrahera lärare", säger forskaren Jeffrey Casely-Hayford.

Det finns en diskrepans mellan lärarnas och elevernas syfte med undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Det visar Gita Berg i sin avhandling om hälsoaspekten i relation till mat i ämnet hem- och konsumentkunskap.

Det finns ett stort engagemang bland skolsköterskor att stötta invandrade tjejer som utsatts för kvinnlig omskärelse. Det visar Camilla Palm i sin avhandling.

Elever med cerebal pares, CP, upplever ofta utanförskap i idrottsundervisningen, som sällan anpassas efter deras behov. Det visar Frida Degerstedt i sin avhandling.

Elever med en psykiatrisk diagnos har betydligt sämre skolresultat än de som inte har någon diagnos. Den diagnos som slår absolut hårdast är adhd, och det gäller både flickor och pojkar, visar Cristian Bortes i sin avhandling.

Unga människor vet inte var de kan söka hjälp om de mår psykiskt dåligt. Det visar en avhandling av Katrin Häggström Westberg, som tycker att det borde skapas en samlad vård för unga.

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Ökad kunskap om röst och kommunikation i klassrummet stärker lärares välbefinnande. Det visar Suvi Karjalainens avhandling som undersökt effekterna av en fortbildning om bland annat god röstteknik och att anpassa rösten till ljudmiljön.

Skollunchen har stor betydelse för barns matvanor, men är också en källa till rött och processat kött. Det går att få till en skolmåltid som är klimatsmart utan att göra så stora förändringar, menar forskaren Patricia Eustachio Colombo.

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.