Unga människor vet inte var de kan söka hjälp om de mår psykiskt dåligt. Det visar en avhandling av Katrin Häggström Westberg, som tycker att det borde skapas en samlad vård för unga.

Det finns en viss variation i hur lärare tolkar och viktar olika bedömningskriterier. Det konstaterar Maria Håkansson Ramberg som undersökt språklärares bedömning av elevtexter på tyska.

Matematisk bevisföring upplevs ofta som svårt. Men läromedel i matematik erbjuder få tillfällen för gymnasieelever att lära sig det, visar Andreas Bergwalls avhandling.

Yrkeslärares arbete med elevernas arbetsplatsförlagda lärande, apl, är ett ständigt pågående arbete. Det visar Åsa Mårtenssons avhandling om hur lärare och handledare arbetar med gymnasieelevers apl.

Att i historieundervisningen jämföra olika folkmord ger eleverna förutsättningar att både fördjupa sina historiska kunskaper om folkmord och utveckla sin förmåga att dra lärdomar av historien. Det visar Steven Dahl i sin avhandling.

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Mindre av hårdnackad konkurrens. Mer av mjuka värden kring omtanke och tillhörighet. Cia Gustrén har undersökt gymnasieskolors självpresentationer på webben.

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön pågick ett normkritisk språkarbete bland eleverna på en gymnasieskola. Men de nya språknormerna skapade samtidigt en oro för att råka säga fel, konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.