Sverige har en skola för alla , men inte för stökiga utåtagerande barn. De placeras i särskilda verksamheter, som trots ofta hårt arbetande personal inte ger de önskade resultaten. Det skriver Susanne Severinsson i sin avhandling Unga i normalitetens gränsland: undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende .

Hur lärare, fysiska föremål och texter kan fungera riktningsgivande för elevers lärande i naturvetenskap undersöks i Malena Lidars avhandling Erfarenhet och sociokulturella resurser: Analyser av elevers lärande i naturorienterande undervisning.

De kommer från varma och soliga länder till vårt moderna land . Så står det inte längre i historieböckerna. Men fortfarande beskrivs invandrare och svenskar på helt olika sätt, enligt Vanja Lozics avhandling I historiekanons skugga. Historieämne och identifikationsformering i 2000-talets mångkulturella samhälle".

Datorspel kan vara ett effektivt verktyg i undervisningen, men bara om läraren är närvarande och ställer frågor, enligt Elisabet M. Nilsson. Hon har skrivit avhandlingen Simulated real worlds: Actions mediated through computer game play in science education .

Det är lätt att lära sig en massa ord utan att egentligen förstå. Därför är det viktigt som lärare att fånga upp det språk som eleverna använder, och se det som en resurs. Det skriver Clas Olander i sin avhandling "Towards an interlanguage of biological evolution: Exploring students´ talk and writing as an arena for sense-making".

Elevernas intresse för den egna familjens historia glöms helt bort i historieundervisningen. Det visar Johan Hanssons avhandling Historieintresse och historieundervisning: Elevers och lärares uppfattningar om historieämnet .

Vårt alltmer individualiserade samhälle gör att många unga förlorar fotfästet. Tidigare trygga faktorer runtomkring dem ställs på ända vilket snarare skapar osäkerhet än möjligheter. Om detta skriver Gunnar Gillberg i sin avhandling, Unga vuxnas föreställningar om arbete och självförverkligande.

Att skapa och upprätthålla goda så kallade undervisningsrelationer genomsyrar läraryrket. Det visar Anneli Frelins avhandling, Den relationella dimensionen av lärares arbete och professionalitet .

Förskolans och skolans demokratiuppdrag kräver kompetenta pedagoger. Om detta skriver Lars Persson i sin avhandling, Pedagogerna och demokratin, en rättssociologisk studie av pedagogers arbete med demokratiutveckling. Han hoppas att avhandlingen gör att demokratifrågan i skolan diskuteras flitigare och att rektorerna avsätter mer tid för pedagogerna att reflektera kring detta.

Eleverna från den socialt utsatta förorten hade högre tilltro till framtiden än de som kom från den välbeställda förorten och från glesbygden. Ändå hamnade eleverna från det utsatta området utanför i utbildning och arbetsliv, enligt Joakim Lindgrens avhandling Spaces, mobilities and youth biographies in the New Sweden . En av orsakerna är att lärare hade låga förväntningar och krav på de här eleverna, menar han.

Elever med hörselnedsättning är mycket aktiva i valet av vilket hörselhjälpmedel de använder i olika situationer i klassrummet. Det visar Johan Odelius avhandling Communication Acoustics in Classroom Environments - On the Use of Assistive Listening Devices .

Musiklärare på gymnasieskolan saknar professionellt yrkesspråk. De talar hellre om elevernas uttryck än om hur deras spel och sång låter. Det konstaterar Olle Zandén i sin avhandling "Samtal om samspel. Kvalitetsuppfattningar i musiklärares dialoger om ensemblespel på gymnasiet".