Att utbilda elever i hållbar utveckling är ingen lätt uppgift. Även om målet är angeläget kan eleverna påverkas att handla utgående från andras mål utan att själva bygga upp egna åsikteroch förhållningssätt. Lili-Ann Wolff framhåller i sin avhandling "Nature and Sustainability: An Educational Study with Rousseau and Foucault" att hållbarhetsproblematiken kräver en pedagogiksom utgår från etiska perspektiv.

Det konstaterar Lotta Brantefors i sin avhandling Kulturell fostran: En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning , där hon har undersökt hur kulturella relationer skapas över tid.

Vår språkförmåga utvecklas hela livet. Det gäller både vårt modersmål och förmågan att lära sig ett nytt språk. Hjärnan bearbetar ny språklig information på samma sätt som det som man lärt sig som barn, vilket tyder på att vår språkinlärningsförmåga inte är begränsad till barndomen.Det visar Annika Hultén i avhandlingen "Neurala korrelat för vuxnas språkinlärning".

Kemistudenter får problem när man introducerar nya kemiska begrepp i utbildningen som påminnerom redan tillämpade begrepp. Konsekvenserna blir att de tillämpar teorier som inte är anpassade tillden problemställning de svarar på. Det konstaterar Tor Nilsson i sin avhandling Kemistudentersföreställningar om entalpi och relaterade begrepp .

Det konstaterar Susanne Kjällander i sin avhandling Designs for Learning in an Extended Digital Environment: Case Studies of Social Interaction in the Social Science Classroom - där hon undersökt elevers interaktion, meningsskapande och lärande med digitala lärresurser.

Kommunaliseringen av lärarkåren är något som oftast tas upp när situationen i dagens skola diskuteras.Johanna Ringarp har i avhandlingen Professionens problematik. Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling undersökt motiven bakom kommunaliseringen av lärarkåren.

Innehållet i ämnet livskunskap kan vara i princip vad som helst och ett stort ansvar ligger hos den enskilde läraren att tolka värdegrunden. Det konstaterar Camilla Löf i avhandlingen Med livet på schemat. Om skolämnet livskunskap och den riskfyllda barndomen .

Vad förväntar vi oss att elever ska lära sig om litteratur och läsning inom ramen för svenskämneti skolan? Det har Michael Tengberg undersökt i avhandlingen Samtalets möjligheter. Omlitteratursamtal och litteraturreception i skolan .

Uppmaningar om att unga tjejer ska ta plats lägger ett tungt ansvar på individen. Det menarCecilia Björck som i sin avhandling Claiming space: discourses on gender, popular music, andsocial change har undersökt utmaningar med att öka antalet tjejer inom populärmusik.

Dataspelande är inte isolerat till ett slutet virtuellt rum utan sker i samspel med andra i sociala medier och i samtal ochdet sker en kunskapsutveckling. Det är en av slutsatserna i avhandlingen "Mind Games Extended: UnderstandingGameplay as Situated Activity" av Jana Rambusch.

Elevers demokratierfarenhet i skolan försämras med en hög andel män. Det konstaterar Johanna Jormfeldt i sin avhandling Skoldemokratins fördolda jämställdhetsproblem: Eleverfarenheter i en könssegregerad gymnasieskola .

Den ensidiga fokuseringen på effektivitet och mål i skolan medför att kunskap underordnas ett nyttotänkande. Det slår Mikael Segolsson fast i avhandlingen "Lärandets hermeneutik: Tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bildningstanken som utgångspunkt."Mikael Segolsson förordar istället en kunskapssyn definierad som förståelse och klokskapsom är en del i ens person.