Den ökade individualiseringen i gymnasieskolan och betoningen på att eleven ska vara anställningsbar riskerar att leda till ökad ojämlikhet på sikt. – Visionen blir en skola för arbetsmarknaden, säger Sara Carlbaum som skrivit en avhandling om gymnasieskolans utveckling.

En ny pedagogik växer fram i det svenska utbildningssystemet där självständigt kunskapande mellan elever betonas, vilket kräver tid och bearbetning, samtidigt som pedagogiken betonar effektivitet. – Mittemellan sitter eleverna. Ekvationen går inte ihop, säger Maude Morssy-Berglund, som skrivit en avhandling om utbildningens villkor.

Johanna Svahn har studerat hur skolmobbningens vardagspraktik fungerar. – Jag tror att min avhandling kan bidra med ny kunskap till antimobbningsarbetet i skolan, säger hon.

Barn har rätt till en dokumentation av hela sin hälsa, inte enbart den fysiska hälsan. Det menar Ylva Ståhl som skrivit en avhandling om hälsojournaler i barn- och skolhälsovården. – Journalerna måste inkludera mer av den psykosociala hälsan, menar Ylva Ståhl.

Syftet med Hélène Lagerlöfs avhandling är att beskriva och analysera vardagen för unga i familjehem och institutioner utifrån deras tillgång till välfärdsresurser avseende skolgång, fritid och kamratrelationer.

Peter Bergström har in sin avhandling funnit att nätbaserad utbildning leder till att studenterna får mer makt över innehållet. Det innebär att lärarna i förväg måste designa för något okänt, eftersom de inte vet vad studenterna tar med sig in i utbildningen.

En orsak till problemen med matteundervisningen är hur de blivande lärarna utbildas i matematik. Undervisningen på lärarutbildningen förhindrar till och med djupare förståelse för ämnet, säger Catarina Player-Koro som skrivit en avhandling om matematikundervisningen på lärarutbildningen.

Talet om skolutveckling i skolan leder till hårdför retorik där det finns mycket av exkludering. Det visar Gudrun Holmdahls avhandling om skolutveckling.

Att ha fysiskt aktiva vänner och att aktiviteten är lustfylld är viktigt för att ungdomar ska vilja träna. Det framkommer i Katarina Mikaelssons avhandling om fysisk aktivitet.

Kamran Namdar skapar i sin avhandling en teoretisk profilbild av den globalt goda läraren, men visar dessutom på en globalt relevant läroplan för lärarutbildningen. Förutom att förmedla kunskap och främja elevernas personliga och sociala utveckling bör en globalt god lärare även fungera som världsomvandlare, menar han.

- Pedagoger tillägnar sig musikpedagogisk definitionsmakt genom att utveckla egna musikpedagogiska teorier. Detta sker genom problemlösning i egna praktiker, vilket förutsätter ett såväl kritiskt som kreativt tänkande, säger forskaren Mats Uddholm, som studerat pedagogers musikpedagogiska begreppsapparat.

Vad är drivkraften i ett skapande arbete? Det har forskaren Sie von Gegerfelt Kronberg undersökt i sin avhandling. – Skolan behöver ge självtillit och ge eleverna möjlighet och utveckla sin kunskap, säger hon.