Elevernas åsikter om mobiltelefoners plats i skolan är långt mycket mer nyanserade än de som hörs i mediedebatten. Det konstaterar Torbjörn Ott som utforskat hur smarta telefoner ses och förstås i klassrummet.  

Resursrika sociala nätverk skapar fördel både på arbetsmarknaden och på bostadsmarknaden. Det visar Anton Andersson i sin forskning om socialt kapital.

Bildämnet rymmer en demokratisk aspekt genom möjligheten att kunna uttrycka egna erfarenheter och kunskaper. Det menar Annika Hallman som forskat om elevers erfarenheter av bild- och medieundervisningen på gymnasiet.

Elever brister i sitt skrivande. Den bilden har präglat mediedebatten i årtionden, menar Martin Malmström som i sin avhandling visar att debattörerna har få belägg för en påstådd skrivkris.

Eva Nilson har kategoriserat vilka läsarter som tydliggörs i gymnasieskolans centrala och nationella prov. Den läsning som efterfrågas mest är textanalys med fokus på formfrågor samt läsning för att diskutera samhällsfrågor.

"Jag riktar mig till en kritisk lärare som vill fundera kring hur vi gestaltar frågor om framtid och förändring i undervisningen". Det säger Jonas Nordmark, som granskat läromedel i samhällskunskap.

En av samhällskunskapens viktigaste uppgifter är att ge eleverna motstånd i deras politiska åsikter, för att ge dem nya perspektiv. Det visar en avhandling av Johan Sandahl, som bland annat forskat om hur lärare arbetar och resonerar i klassrummet.

Att elever på yrkesprogram är ointresserade av teoretiska ämnen stämmer inte. Det menar Kristina Ledman, som forskat om hur yrkeselever ser på ämnet historia.

I sin studie av en kommunal mångkulturell skola och en muslimsk friskola konstaterar Henrik Nilsson att den kommunala skolans mångkulturella identitet har hamnat i bakgrunden. På den muslimska friskolan däremot anser man att den mångkulturella identiteten är en förutsättning för att tillägna sig kunskap och ta sig in i samhället.

Det finns en mytbild kring matematik som ett skräckämne. Men matematiken har inte så stor betydelse för elevers val till gymnasiet, visar Niclas Larsons forskning.

Skolan behöver arbeta med både den digitala läsningen och traditionell läsförståelse. Det menar Maria Rasmusson som forskat om digital läsning.

Jeanette Åkerströms avhandling handlar om skolungdomars röster och erfarenheter gällande delaktighet i skolan och om vilka frågor de tycker är viktiga.