Elever från lägre samhälls är ofta mindre omtyckta av både lärare och jämnåriga. De löper större risk att utveckla ohälsa i vuxen ålder, visar Masuma Novak i sin avhandling "Social inequity in health. Explanation from a life course and gender perspective". Lärare bör vara medvetna om hur de förhåller sig till klasskillnader, menar hon.

Om läraren sätter upp för tydliga mål och villkor missar man många dimensioner i den estetiska lärprocessen. När förskolebarn fick vara med och forma sina egna projekt med bild- och skapande blev det mer intressant för alla inblandade, enligt Ulla Linds avhandling Blickens ordning: Bildspråk och estetiska lärprocesser som kulturform och kunskapsform .

Att idrotten utvecklar barn och ungdomar socialt, fysiskt, psykiskt och moraliskt har länge varit en sanning, men så är det inte per automatik. Däremot har idrotten potential att göra det om ledarna skapar ett klimat där utveckling är viktigare än prestationer, skriver Stefan Wagnsson i sin avhandling Föreningsidrott som socialisationsmiljö en studie av idrottens betydelse för barns och ungdomars psykosociala utveckling".

Begreppet livsfrågor, som är centralt i religionskunskapen och i ämnets didaktik, är förvånande vagt. Inte ens kursplanerna ger tydliga definitioner. Det konstaterar lärarutbildaren Björn Falkevall, som disputerar med avhandlingen Livsfrågor och religionskunskap En belysning av ett centralt begrepp i svensk religionsdidaktik.

Dataspel och internet på fritiden har stor påverkan på elevers ordförråd och muntliga färdigheter i engelska. Det visar Pia Sundqvists avhandling, Extramural English Matters: Out-of-School English and Its Impact on Swedish Ninth Graders' Oral Proficiency and Vocabulary som är den första studien i ämnet.

Skolledarna behöver delta i tolkningen av styrdokumenten för att utveckla ett individanpassat lärande. Det är några av slutsatserna i Lili-Ann Kling Sackeruds avhandling, Elevers möjligheter att ta ansvar för sitt lärande i matematik- en skolstudie i postmodern tid.

Effekten av minnesträning håller i sig och gör det även lättare att lösa uppgifter som inte övats. Det konstaterar Erika Dahlin i avhandlingen Train your Brain: Updating, Transfer, and Neural Changes.

Lyft den sociala dimensionen av lärarnas lärande. Det menar Lisbeth Ranagården som i sin avhandling Lärares lärande om elever. En sociologisk studie av yrkespraktik, har undersökt hur lärarna lär om elevernas behov i skolan.

Gott självförtroende och en känsla av att förstå sitt sammanhang kan motverka utvecklingen av ADHD. Eftersom känslan av sammanhang är så central är det viktigt att eleverna upplever skolan som begriplig, meningsfull och hanterbar, enligt Tobias Edbom som har skrivit avhandlingen Self-esteem, sense of coherence and attention deficit hyperactivity disorder: A longitudinal study from childhood to adulthood .

Talspråket blir bättre om eleverna blir bättre på att skriva. Men det är också viktigt att möta olika typer av texter. Det är en av slutsatserna som Victoria Johansson gör i avhandlingen Developmental Aspects of Text Production in Writing and Speech .

Skolors sociala struktur påverkar graden av mobbning. Låg delaktighet bland eleverna ger mer mobbning och även sämre betyg. Det har Björn Ahlström kommit fram till i sin avhandling Bullying and social objectives: A study of prerequisites for success in Swedish schools .

Med hjälp av en träningsdagbok där eleven blir sedd och får uppskattning av sin lärare kan inaktiva elever motiveras att börja träna och aktiva elever att fortsätta träna. Det är en av slutsatserna i Jenny Isbergs avhandling Viljan till fysisk aktivitet: En intervention avsedd att stimulera ungdomar att bli fysiskt aktiva .