Problemlösning i matematik är en sammansatt fråga. Lärarstudenter behöver möta många aspekter och förstå hur aspekterna påverkar varandra, menar forskaren Anette de Ron som disputerat i ämnet.

När elever har informella strategier för att hjälpa varandra med skoluppgifter utan lärarnas vetskap blir det väldigt svårt för lärarna att göra korrekta bedömningar och sätta rätt betyg. Det konstaterar Charlotta Rönn som forskat i ämnet.

Högstadieelevers skolresultat har ett starkt samband med deras kognitiva förmåga, följt av icke-kognitiva förmågor som koncentration, självbild och en tilltro till att det går att lyckas om man anstränger sig. Detta påverkar resultaten mer än familjebakgrunden, visar Björn Bomans avhandling.

Både föräldrar, lärare och förskolepedagoger kan behöva ingripa fysiskt mot barn i vissa situationer. Men det behövs en tydligare struktur för hur dessa situationer ska bedömas, visar Emelie Kankaanpää Thells avhandling.

Nyexaminerade idrottslärare är väl förberedda från utbildningen med att planera, genomföra och utvärdera sin undervisning. Men mindre säkra på allt annat som tillhör lärarrollen, visar Runa Westerlund i sin avhandling.

En starkt skyddande faktor mot konsumtion av alkohol är skoltrivsel och tillit. Det visar Lars Sjödin som forskat om ungas drickande.

En stor andel elever på gymnasieskolan har ett ytligt lärande i kemi, därför är det viktigt att lärare ger tid till elever att reflektera kring hur begrepp hör samman i kemiämnet. Det visar Ylva Hamnell-Pamments avhandling.

När förskolepersonal och rektorer talar om särskild begåvning lyfts den sällan som en tillgång. Det visar Malin Ekesryd Nordström i sin avhandling.

Hedersrelaterat våld är ett komplext ämne som väcker många frågor hos lärare samt en oro för att diskussioner ska väcka starka känslor och reaktioner hos eleverna. Det krävs kunskap och ett dialogbaserat förhållningssätt, menar Hanna Cinthio.

Elever som läser på svenska som andraspråk behöver mer stöd inom ordavkodning, ordförråd och läsförståelse än elever som läser på svenska som förstaspråk. Det visar Helén Egerhags avhandling.

Historieundervisning har potential att ge elever en större förståelse för vad rörelse, migration och kulturmöten har betytt. Det konstaterar Maria Johansson som forskat om interkulturell undervisning.

Undervisningen i nomad- och sameskolan har gått från att förbereda elever på ett liv inom renskötarsamhället till att framför allt handla om samiska språk. Det visar Charlotta Svonnis avhandling.