Om man har en pluralistisk kunskapssyn där många perspektiv kan vara giltiga, som det är i många ämnen, hur hanterar man det i undervisningen så att det inte blir kaotiskt? Maria Wolrath Söderberg har i sin avhandling undersökt om toposläran kan ge oss något för att hantera problemet.

Att lära sig saker utomhus kan förbättra kunskaperna för eleverna. Det visar en ny avhandling. – Elevernas intresse, engagemang och glädje var positiva aspekter. Innan projektet trodde lärarna att de inte skulle få med sig eleverna, säger Emilia Fägerstam.

Ungdomar som har placerats i låst institutionsvård får sällan riktad hjälp efter utskrivningen. Det visar Maria Andersson Vogels avhandling. – Jag hoppas att politiker, chefer och andra i beslutsfattande positioner inom ungdomsvården kan ta lärdom av hur man bättre kan satsa på insatser efter utskrivning, säger hon.

Fyra av tio ungdomar i åldern 13-15 år uppger att de någon gång skadat sig själv, visar Jonas Bjäreheds forskning. – Det är bra om man i skolan på ett avdramatiserat sätt kan närma sig och prata med elever som skadar sig, och man ska inte vara rädd för att fråga om de här sakerna, säger han.

På vilket sätt kan sång och spel stimulera flerspråkiga barns språkliga- och sociala utveckling i förskolan? Om det handlar Anna Ehrlins forskning. – Barnen kan ta del av språket när de deltar i sång på ett sätt som de inte kan när de talar, säger Anna Ehrlin.

Annika Danielsson har forskat om relationen mellan musik och identitet i ungdomars musikaliska deltagande. – Musikämnet har en viktig uppgift att fylla just för att barn och ungdomar har så mycket musik omkring sig i sin vardag, säger hon.

Många som vuxit upp med dyslexi har inte fått sina problem uppmärksammade i skolan. Det behövs nationella riktlinjer för hur eleverna med läs- och skrivsvårigheter ska uppmärksammas, visar Anna Fouganthines forskning.

Anniqa Lagergren har undersökt vad som händer när barn komponerar musik tillsammans i grupp. Aktiviteter kring komposition är iscensatta och analyserade i en kulturskola och en grundskola. Fokus i studien är det lärande som skapas i dessa aktiviteter samt de skilda villkor som de båda skolformerna utgör.

Bristande samarbete mellan barn- och ungdomspsykiatri, skola, socialtjänst och familjer fördröjer hjälpinsatserna när barn har problem. Det är också upp till enskilda personer på BUP om ett samarbete kommer till stånd eller inte, menar forskaren Camilla Blomqvist.

Elever behöver få hjälp med att se målet med det praktiska arbetet i grundskolans NO-undervisning, och de ska kunna delta i aktiviteten med sina egna erfarenheter och med sitt eget språk, menar forskaren Annie-Maj Johansson.

Anders Jidesjös avhandling visar att det är en myt att elever är ointresserade av naturvetenskap och teknik.Det eleverna vill lära sig blir de inte undervisade i. Populärvetenskapliga tv-program vet dock vad ungdomar vill ha.

I Bo-Lennart Ekströms avhandling beskrivs, analyseras och diskuteras kontroversen om DAMP. – Det är en vetenskapsbaserad kontrovers som ifrågasätter den vetenskapliga grunden för diagnosen DAMP, säger han.