Forskare och lärare kopplar ofta elevernas intresse till gruppdynamik och relationer i klassrummet, men eleverna tycker att matematiken i sig är intressant. Det visar Rimma Nymans forskning om elevers intresse och engagemang.

Både elever och lärare är överens om att entreprenöriellt lärande rymmer det mesta som gör undervisningen både bra och rolig. Men EL gör det samtidigt svårare för lärare att mäta och bedöma elevernas kunskaper, visar Monika Diehl.

"Jag riktar mig till en kritisk lärare som vill fundera kring hur vi gestaltar frågor om framtid och förändring i undervisningen". Det säger Jonas Nordmark, som granskat läromedel i samhällskunskap.

Slöjdämnet innehåller viktiga nycklar till hur känslor – både lust och olust – hänger ihop med lärande. Det menar Stina Westerlund, som har forskat om elevers upplevelser av textilslöjd.

I sin studie av en kommunal mångkulturell skola och en muslimsk friskola konstaterar Henrik Nilsson att den kommunala skolans mångkulturella identitet har hamnat i bakgrunden. På den muslimska friskolan däremot anser man att den mångkulturella identiteten är en förutsättning för att tillägna sig kunskap och ta sig in i samhället.

​Pisa:s provfrågor i naturvetenskap är svåra att tolka för många svenska elever. Enligt ​forskaren ​Margareta Serder beror det på att frågorna​ ​använder ett abstrakt naturvetenskapligt språk​ samtidigt som ​exemplen är ​vardagliga​.​

När läsplattor och datorer delas ut till alla elever måste det finnas en tydlig vision, och lärarna måste få fortbildning kopplat till detta. Det menar Martin Tallvid, som forskat om vilka konsekvenser digitaliseringen har i klassrummet.

Utvecklingssamtal och utvecklingsplaner går ut på att skapa en elev som hela tiden förbättrar sig – samtidigt som kunskapsinnehållet tonas ner. Gabriella Höstfält överraskades av det fokus på den ständiga förbättringen som framträdde i hennes avhandling.

Tekniklärare är väldigt ensamma och saknar stöd i sin bedömningspraktik, såväl från den egna skolledningen som i de nationella styrdokumenten. Det menar Eva Hartell, som forskat om hur lärare i ämnet teknik arbetar med bedömning.

Skolan behöver arbeta med både den digitala läsningen och traditionell läsförståelse. Det menar Maria Rasmusson som forskat om digital läsning.

Jeanette Åkerströms avhandling handlar om skolungdomars röster och erfarenheter gällande delaktighet i skolan och om vilka frågor de tycker är viktiga.

De nationella proven i skrivande ger inget riktigt utrymme för elever som inte följer normerna. Det visar Eric Borgströms avhandling vid Örebro universitet.