Bör styrdokumenten för modersmålsundervisning ses över? Den frågan ställer Amanda Walldoff, vars avhandling visar att det finns elever som inte kan skriva på arabiska, trots flera år med modersmålsundervisning.

I sin avhandling om svenska som andraspråk utforskar Anna Sahlée nya vägar att förstå text. Ett resultat i studien är en modell för textanalys som hon föreslår och som kan användas för att analysera texter.

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Bästa sättet att lära högstadieelever hjärt- och lungräddning är genom filmbaserad, klassgemensam undervisning. Det visar Anette Nord som undersökt olika utbildningsmetoder i livräddning för elever.

Skolan är en central arena för asylsökande barn och ungdomar i deras strävan att skapa en varaktig tillvaro. Malin Svenssons forskning visar också att lärare anser sig behöva mer kunskap om asylprocessen och om asylsökande elevers levnadsvillkor.

På gruppnivå mår barn med läs- och skrivsvårigheter inte sämre än andra, vilket tidigare forskning visat. Det vittnar om att skolan blivit bättre på att hjälpa de här eleverna, vilket gör att de också mår bättre psykiskt, säger Emma Lindeblad.

Eleverna har inte bara att ta hänsyn till kunskapskraven i historieämnet – det finns även outtalade krav på etik och moral som utgår från skolans värdegrund. Det försvårar en likvärdig bedömning, visar Fredrik Alvéns avhandling.

För att förstå vad undervisning är behöver man beakta att det som sker är ett lärande även för lärare. Det konstaterar Andreas Eckert som har forskat om matematikundervisning.

Elever med bra relation till läraren skolkar mindre oberoende av social bakgrund. Det är ett av resultaten i Olof Reichenbergs forskning om sambandet mellan sociala bakgrundsfaktorer och skolresultat.

Elever som uppmuntras att konstruera egna lösningar lär sig mer matematik. Det visar Jan Olsson i sin forskning om hur digital teknik kan användas i undervisningen.

Forskare och lärare kopplar ofta elevernas intresse till gruppdynamik och relationer i klassrummet, men eleverna tycker att matematiken i sig är intressant. Det visar Rimma Nymans forskning om elevers intresse och engagemang.