Alla har inte samma möjlighet att nyttja det fria skolvalet på lika villkor. Mot bakgrund av boende- och skolsegregationen i Stockholm har olika grupper i samhället utvecklat olika utbildningsstrategier för att förbättra, eller bevara, sina sociala positioner. Det visar JennyKallstenius i avhandlingen "De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation ochutbildningsstrategier i Stockholm".

Både forskning och lärare förknippar framförallt brister med en mångkulturell bakgrund. Det ärväldigt sällan en utländsk bakgrund ses som en resurs. Det är en av slutsatserna i Lena Granstedtsavhandling Synsätt, teman och strategier: några perspektiv på mångkulturella frågor i skolan i ettpraktiknära projekt .

Skolans uppdrag är att skola eleverna i såväl ämneskunskaper som i demokrati. I sin avhandling Undersökningar av sociovetenskapliga samtal i naturvetenskaplig utbildning lyfter Barbro Gustafsson fram hur man kan arbeta med demokratiuppdraget i skolans naturvetenskapliga ämnen.

Att arbeta med värdegrundsfrågor i skolan är ett komplext uppdrag som kan inbegripa elevens helaidentitet. I avhandlingen Emotioner och värdegrundsarbete: Om lärare, fostran och elever i enmångkulturell skola, undersöker David Lifmark hur sju lärare arbetat med elevers värderingar.

Trots att bilder och seende har stor betydelse för vår definition av verkligheten har bildämnet enförhållandevis undanskymd roll i undervisningen. Det menar Olle Jonsson som skrivit avhandlingen"Bilden och texten: En studie av ljusets och seendets pedagogik".

Få konflikter är väl så laddade som den så kallade Israel-Palestina-konflikten. Michael Walls konstaterar i sin avhandling Framing the Israel/Palestine Conflict in Swedish History School textbooks att den laddningen alltför ofta återfinns i dagens läroböcker och i lärarnas egna uttalanden. Mycket av skolkunskapen bygger på ideologiska antaganden, menar han.

Det har rått en ständig strid om läroplanens konstruktion och vilket innehåll som är det centrala. Det konstaterar Jan Morawski som i sin avhandling Mellan frihet och kontroll om läroplanskonstruktioner i svensk skola har undersökt hur den svenska läroplanen har förändratsöver de senaste 150 åren.

Nya strategier behövs för att utveckla lärande och undervisning med hjälp av mobil teknik. Detkonstaterar Daniel Spikol, i sin avhandling i medieteknik, A Design Toolkit for Emerging LearningLandscapes by Ubiquitous Computing.

Under arbetet med avhandlingen "Att peka ut det osynliga i rörelse: En didaktisk studie av taktart imusik" förvånades Cecilia Wallerstedt av de starka uppfattningar att musik ska finnas i skolan baraför att det är roligt. En inställning som hon inte upplevde hos barnen. - De verkade väldigt intresserade och utmanade.

Undervisning om Förintelsen börjar och slutar ofta med det som hände judar, homosexuella ochromer i nazisternas koncentrations- och utrotningsläger. När lärare inte tar upp och belyser stegenmot Förintelsen utan fokuserar på slutet blir det svårt för eleverna att förstå. Det visar Ylva Wibaeusi sin avhandling Att undervisa om det ofattbara: En ämnesdidaktisk studie om kunskapsområdetFörintelsen i skolans historieundervisning .

Bedömning pågår i det vardagliga arbetet i matematikklassrummen och stora möjligheter till lärande ges när lärare och elever resonerar tillsammans på lektionen. Det visar Lisa BjörklundBoistrup i sin avhandling Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A Multimodal Social Semiotic Study .

När matematikundervisningen är kommunikativ får flerspråkiga elever möjligheter att lyckas. Den slutsatsen drar Eva Norén i sin avhandling "Flerspråkiga matematikklassrum: Diskurser i grundskolans matematikundervisning".