Enkelheten i användningen av sociala medier bör inte överskattas eller överdrivas, vare sig det gäller lärare eller elever. Sociala medier är en resurs som motiverar och stimulerar, men de är inte någon given och självklar väg till en utvecklad pedagogik eller ett rikare lärande i skolan, säger forskaren Niclas Ekberg.

Traditionellt lärarstyrda övningar dominerar undervisningen i läsande och skrivande i förskoleklass och årskurs ett. Det lämnar lite utrymme för elevernas egna erfarenheter och lekfulla utforskande av skriftspråket, säger forskaren Marianne Skoog.

Den ideella organisationen Bris lyfter fram eländiga beskrivningar av barns vardag. Men eftersom samtalen till Bris i genomsnitt inte är mer än 12 minuter långa, har organisationen inte mer än "nyckelhålsbilder" av barns vardag, menar forskaren Inger Lindblad.

– Den hälsosamma potentialen med samtalen – att främja hälsan – kan gå förlorad om inte elevens behov står i centrum, säger Marie Golsäter, som forskat om hälsosamtalen i skolan.

Att använda engelska som ett stöd i studierna av ett tredje språk försvårar inlärningen av det nya språket. Jämförelsen med engelskan kan göra att eleverna tappar motivationen, säger Alastair Henry som skrivit avhandlingen L3 motivation.

Håkan Löfgren har intervjuat lärare som jobbar på en skola som ska läggas ner. – Jag har sökt deras yrkesidentiteter och på vilket sätt platsen har spelat roll för dem. Ett viktigt resultat med min avhandling är att platsen har betydelse, säger Håkan Löfgren.

I ”Barn, linjaler och andra aktörer: Posthumanistiska perspektiv på subjektskapande och materialitet i förskola/skola” visar Karin Hultman hur möbler, arbetsmaterial och leksaker i pedagogiska praktiker kan förstås som aktiva aktörer och medproducenter i barns vardag.

Elever i klasser med höga krav upplever oftare än andra elever att de har hälsobesvär som ont i magen och svårt att sova. Det är en av slutsatserna i Ulrika Erikssons avhandling ”Barns självrapporterade hälsa: Betydelsen av socialt kapital i skolan och närområdet”.

Den fria leken är inte bra för alla barn i förskolan. En del barn har lättare att hävda sig i lärarledda aktiviteter. Det visar Anna Olausson i avhandlingen ”Att göra sig gällande: Mångfald i förskolebarns kamratkulturer”.

Hållbar utveckling är ett synsätt som omfattas av allt fler. Samtidigt har den politiska dimensionen gått förlorad. - I undervisningen behöver de inbyggda politiska motsättningarna göras tydliga, säger Beniamin Knutsson som skrivit avhandlingen Curriculum in the Era of Global Development Historical Legacies and Contemporary Approaches .

Storyline-metoden ger motiverade och engagerade elever som lär sig mer. Det visar Sharon Ingleson Ahlquist i sin avhandling The impact of the Storyline approach on the young language learner classroom: a case study in Sweden .