Bjarne Löfgren har jämfört skelett och muskelstyrkan hos elever som haft mer skolgymnastik än svensk standard. Hans avhandling visar att mer skolgymnastik ger kraftigare skelett och bättre bentäthet. Det gäller främst de elever som fått mycket gympa före och under puberteten.

Inlärning av ett främmande språk påverkas inte av vilket modersmål eller vilket andraspråk vi kan sedan tidigare. "Det går helt enkelt inte att hoppa över några steg i utvecklingen bara för att det nya språket liknar modersmålet eller andraspråket", säger forskaren Susan Sayehli.

Tävling och bollsport dominerar i gymnastiksalen, trots att det inte överensstämmer med kursplanen. Åsa Liljekvists avhandling visar också att tävlingsdimensionen finns inbyggd i gymnastiksalarnas utformning.

Stefan Johansson har i sin avhandling undersökt hur väl lärares bedömning fungerar i skolan. ”Jag förväntade mig inte att lärarkompetensen skulle vara så viktig för lärarbedömningen”, säger han.

Emelie Cramér-Wolrath har studerat språkutvecklingen som sker i en döv teckenspråkig familj med teckenspråk som gemensamt familjespråk. "Det mest fantastiska var kanske upptäckten att all språkutveckling sker ungefär på samma sätt. Det är bara hur språken uttrycks som skiljer", säger hon.

Samiska skolbarn upplever mer problem med skolsituationen jämfört med svenska skolbarn i allmänhet. Det visar Lotta Ommas studie om unga samer i Sverige. De upplever också en lägre grad av välbefinnande.

Även relativ fattigdom bör betraktas som fattigdom. Det menar Stina Fernqvist som forskat om vad ekonomisk utsatthet innebär utifrån barnens perspektiv, i exempelvis skolan.

Varför bör vi egentligen läsa och studera skönlitteratur i skolan? Peter Degerman har forskat om litteraturens syfte i undervisningen. "Man kan se min studie som en startpunkt för en fundering kring vad litteratur har för särskilt kunskapsvärde, och om det har det", säger han.

Elever med autismspektrumtillstånd, AST, skattar sin delaktighet betydligt lägre än sina klasskamrater. "De upplever i större utsträckning att de är mobbade och att de inte är omtyckta", säger forskaren Marita Falkmer.

Vårt språk är fyllt av metaforiska förklaringar och det påverkar lärandet av naturvetenskapliga begrepp, menar forskaren Fredrik Jeppsson. "Utmaningen för lärare blir att i undervisningen vara tydliga gentemot eleverna", säger han.

Genom att studera en idrottssatsning riktad mot flickor har Jenny Svender undersökt vilka föreställningar som finns om flickors idrottande och varför just dessa dominerar. "Jag vill belysa idrottsrörelsen ur ett genusperspektiv", säger Jenny Svender.

Även så små förskolebarn som 1-3-åringar kan lära sig om naturen. Det menar Susanne Klaar, som i sin avhandling beskriver hur mångfacetterat lärandet är och ger verktyg till pedagogerna för att reflektera kring sitt arbete.