Catarina Schmidts forskning visar på vikten av ett aktivt arbete kring texter i skolan som integrerar samtal om böckers innehåll, men också att barn görs delaktiga i bearbetningen av sin egen textproduktion.

Forskaren Anna-Lena Lilliestam har studerat hur lärare kan omvandla historieundervisningen från beskrivande och memorerande till ett mer analyserande och emotionellt ämne.

Elevers delaktighet i klassrummet och personligt stöd från läraren. Det är några viktiga faktorer som har betydelse för hälsan i skolan, visar Maria Warnes studie.

Ju mer varierad matematikundervisning desto större möjlighet för eleverna att lära sig, visar Margareta Engvall i sin avhandling om vad som sker i klassrummen på matematiklektionerna.

Kan hälsosamtalen kan vara ett fungerande sätt att mäta och följa barns hälsa? Forskaren Malin Rising Holmström visar i sin avhandling att hälsosamtalen är en möjlig väg för att följa barnens hälsa under skolåren.

Skolan måste vara rädd om sin kollegiala struktur. Särskilt nu när det, även i skolans värld, kommer ökade krav på kostnadseffektivitet. Det menar forskaren Päivi Riestola.

Utomhusundervisning med mobil teknik skapar motivation hos eleverna, och även skoltrötta elever blir mer engagerade. Det tyder på att det är något skolan borde utveckla, menar forskaren Johan Eliasson.

Barn borde ges mer plats i forskning kring till exempel utformning av skolan. Det menar Sandra Hillén, som disputerat på en studie om barn som medforskare.

Hur kan filosofin användas när samtalen mellan lärare och elever stöter på patrull, när det uppstår dissonans? Det har forskaren Viktor Johansson undersökt.

Rita Nordström-Lytz har i sin avhandling studerat pedagogikens dubbla uppdrag utifrån Martin Bubers dialogfilosofi. ”Det är viktigt att betona det dubbla ansvaret i en tid där fokus ligger på mätbara resultat”, säger hon.

Lärare använder sig främst av kursplanerna för att få legitimitet för sina egna ställningstaganden och pedagogiska idéer. Det menar forskaren Charlotta Pettersson.  

Forskaren Linda Beckman har jämfört traditionell mobbning med nätmobbning. Hon fastställer i sin avhandling att flickor i högre grad är utsatta för mobbning på nätet än pojkar och att hälsan påverkas på samma sätt av de olika formerna av mobbning.