Betydligt fler flickor än pojkar engagerar sig i klassråd och elevråd. De som inte engagerar sig tycker att frågorna som tas upp är oviktiga och ointressanta. Till exempel behandlas sällan frågor som är nära knutna till undervisningen, konstaterar Maria Rönnlund i avhandlingen Demokrati och deltagande. Elevinflytande i grundskolans årskurs 7-9 ur ett könsperspektiv .

- Skolan är förknippad med repression men utanför skolan är kamraterna enkälla till stor glädje, säger Catharina Hällström som gått igenom insändare iKamratposten för sin avhandling "Barns insändare i Kamratposten. Uttryck förvillkor i barns kulturella sammanhang".

Det saknas ett samhällsvetenskapligt perspektiv i idrottsundervisningen och det måste in nyabegrepp som är skilda från idrottens språk. Det menar Katarina Schenker som har disputeratmed avhandlingen På spaning efter idrottsdidaktik .

Skolbiologin har en förenklad förklaringsmodell som påverkar innehållet och det ges lite utrymme för olikheter i undervisningen. Det konstaterar Auli Arvola-Orlander i sin avhandling Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet .

Det visar Kristina Andersson i sin avhandling Lärare för förändring: att synliggöra och utmanaföreställningar om naturvetenskap och genus . Hon menar att lärare måste få syn på sina egnaföreställningar om genus för att undervisningen i NO ska bli jämställd.

Innehållet i ämnet livskunskap kan vara i princip vad som helst och ett stort ansvar ligger hos den enskilde läraren att tolka värdegrunden. Det konstaterar Camilla Löf i avhandlingen Med livet på schemat. Om skolämnet livskunskap och den riskfyllda barndomen .

Uppmaningar om att unga tjejer ska ta plats lägger ett tungt ansvar på individen. Det menarCecilia Björck som i sin avhandling Claiming space: discourses on gender, popular music, andsocial change har undersökt utmaningar med att öka antalet tjejer inom populärmusik.

Elevers demokratierfarenhet i skolan försämras med en hög andel män. Det konstaterar Johanna Jormfeldt i sin avhandling Skoldemokratins fördolda jämställdhetsproblem: Eleverfarenheter i en könssegregerad gymnasieskola .

Att arbeta med värdegrundsfrågor i skolan är ett komplext uppdrag som kan inbegripa elevens helaidentitet. I avhandlingen Emotioner och värdegrundsarbete: Om lärare, fostran och elever i enmångkulturell skola, undersöker David Lifmark hur sju lärare arbetat med elevers värderingar.

Hierarkier och variationer bland flickor och pojkar uppmärksammas inte i någon större utsträckningi förskolans jämställdhetsarbete, som till stor del handlar om att behandla flickor och pojkar lika.Det visar Charlotta Edströms avhandling Samma, lika, alla är unika: En analys av jämställdhet iförskolepolitik och praktik .

Förskolans vardag styrs i stor utsträckning av stereotypa föreställningar om kön. Det visarAnette Hellmans avhandling Kan Batman vara rosa? Förhandlingar om pojkighet ochnormalitet på en förskola