Flera stora hinder i det svenska regelsystemet och en djupt rotad misstro gör det svårt att driva en icke vinstdrivande, idéburen skola. Det konstaterar Ebba Henrekson i sin avhandling.
Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.
Inriktningen på mål och resultat sipprar ned till de pedagogiska relationerna oberoende av skolform. Det konstaterar Majsa Allelin i sin avhandling om hur marknadsanpassningen av grundskolan ter sig i vardagen.
I stället för att diskutera hur kriminella ungdomar kan få stöd ser polisen och socialtjänsten ungdomskriminaliteten som ett samhällsproblem, menar forskaren Disa Edvall Malm.
Många som vuxit upp med dyslexi har inte fått sina problem uppmärksammade i skolan. Det behövs nationella riktlinjer för hur eleverna med läs- och skrivsvårigheter ska uppmärksammas, visar Anna Fouganthines forskning.
Kommuner använder olika strategier för att hantera konkurrensen från de fristående skolorna.Jon Nyhlén har i sin avhandling Styrideal och Konflikt - Om friskoleetablering i tre norrländskakommuner tittat på tre vänsterstyrda kommuner där olika styrideal framträder. Han konstaterar attmest konflikter uppstår i den kommun som styr utifrån ett konkurrenstänk.
Det finns en felaktig syn på muslimskt profilerade skolor som isolerande och indoktrinerande, menar Åsa Brattlund. Hon har studerat hur några muslimskt profilerade grundskolor i Sverige och England hanterar mötet mellan muslimska värderingar och den nationella läroplanens värderingar.
Lärare väljer ofta innehållet i islamämnet utifrån vad de tycker är relevant för muslimska barn i ett svenskt samhälle. Jenny Berglund har i sin avhandling undersökt islamundervisningen i muslimska friskolor. Religiösa berättelser, koranundervisning och sång är återkommande inslag i undervisningen.