Genom att observera barnens lek på förskolan kan förskollärarna urskilja ett matematiskt innehåll i nästan allt som barnen gör. Genom att ställa frågor och arbeta med variation finns det möjlighet att rikta barns fokus och synliggöra matematiken för dem, menar forskaren Kerstin Bäckman.
Jens Högströms avhandling visar att ett internetbaserat föräldrastödsprogram kan ge nästan lika goda resultat som träffar. ”Det var överraskande att det fungerade så bra trots att behandlingskontakten var så minimal”, säger han.
Peter Lilja har undersökt de svenska lärarfackens professionella projekt och hur organisationerna på olika sätt försöker konstruera läraryrket som en profession.
Lina Lago har undersökt hur förskolebarn uppfattar skillnaden mellan förskoleklass och årskurs 1. ”Vi behöver fundera över vilka bilder vi vuxna, både lärare och föräldrar, förmedlar av skolan”, säger hon.
Hälften av alla flickor som uppvisar symtom på depression har också symtom på adhd. Det visar Karin Sonnbys avhandling. Många av flickorna har dessutom utsatts för sexuella övergrepp.
Hur arbetar man med demokrati i förskolans verksamhet? Och hur agerar barnen i relation till det som händer i verksamheten? Det har Katarina Ribaeus forskat om.
Anna-Carin Bredmar har studerat läraryrkets positiva sidor. ”Lärarna beskriver glädjen som en funktion i yrket, en kraft som skapar möjligheter och utveckling”, säger hon.
Karin Engdahl har studerat förskolebarns möten i en pedagogisk utomhusmiljö. Hon konstaterar att såväl den sociala som den fysiska miljön på gården påverkar barnens möjligheter att vara delaktiga och utöva inflytande över den egna leken.