Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Magnus Karlsson har i sin avhandling synliggjort förskolebarns moraliska arbete. Resultaten visar att barn tar över vuxnas regler och perspektiv men att de också hanterar moraliska frågor på egen hand.

Elisabeth Einarsson har utöver sin forskning om Kritaperioden för 80 miljoner år sedan, tagit fram ett skolmaterial för hjälpa elever att förstå långa tidsperspektiv  

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Förskollärare tar ett ansvar, långt bortom vad uppdraget faktiskt kräver. Forskaren Mie Josefson slås också av att förskollärare värjer sig mot begreppet omsorg, trots dess starka förankring i förskolan.

Anna Karin Anderssons forskning visar att för tidig födsel har mindre betydelse för barns vardagsfungerande än beteendeproblem som exempelvis hyperaktivitet.

Förskolepersonal har lägst kunskaper om tidig intervention för små barn med autism, jämfört med föräldrar och skolpersonal. Det framkommer i Ulrika Långhs forskning om tidig intervention och kvalitet på utförda insatser.

För tvåspråkiga barn spelar rätt och fel mindre roll. De experimenterar med ord och hittar nya kopplingar medan pedagogerna på förskolan ofta diskuterar översättningar, visar Anna Martin-Bylund i sin avhandling om litteracitet i en tvåspråkig utbildningspraktik i förskolan.

Lena O Magnusson har utforskat vad som sker när treåringar får tillgång till kameror på förskolan. Resultaten visar att barnen kan tillföra sina perspektiv och estetiska uttryck till den dokumentation som pågår i förskolan.

Förskolebarn har goda kunskaper om hållbar utveckling, visar Farhana Borg. Det finns ett positivt samband mellan förskolebarnens kunskaper och praktiserande och förskolepedagogernas engagemang och arbete i dessa frågor.

Barn med en medelsvår eller lindrig autism upptäcks ofta senare och får större psykiska hälsoproblem. Nils Haglund pekar i sin forskning på vikten att upptäcka de här barnen i tidig ålder för att kunna ge stöd till föräldrar och skola.

Katarina Elfström Pettersson visar i sin avhandling att förskolebarn kan vara delaktiga i förskolans dokumentation på olika sätt, oavsett vilken metod som används.