Det finns barn som är lågt engagerade i förskolans aktiviteter och som sällan deltar i lekar, men som personalen inte uppmärksammar. Det visar Frida Åström i sin avhandling där hon jämfört vad barnen och personalen gör i förskolan i Sverige, Portugal och USA.

Både föräldrar, lärare och förskolepedagoger kan behöva ingripa fysiskt mot barn i vissa situationer. Men det behövs en tydligare struktur för hur dessa situationer ska bedömas, visar Emelie Kankaanpää Thells avhandling.

När förskolepersonal och rektorer talar om särskild begåvning lyfts den sällan som en tillgång. Det visar Malin Ekesryd Nordström i sin avhandling.

Om man låter förskolebarn utforska filmteknologin finns det öppningar till ny kunskap och bilder av hur barnen förstår sin omvärld. Det menar Maria Olsson som forskat i ämnet.

Förutsättningarna för ambulerande speciallärare i Svenskfinland att stötta förskolebarn i behov av stöd skiljer sig åt. Barnen har rätt att få stöd, men Eva Staffans avhandling visar att 20 procent av barnen faller utanför speciallärarnas stödsystem.

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.

Det är endast en liten del av förskolans verksamhet som synliggörs i förskolans fotografier. I första hand är det undervisningsdelen som avbildas, visar Catarina Wahlgrens avhandling.

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.