Om utvecklingen av medarbetarskap integreras i den dagliga verksamheten och medarbetarna är delaktiga är förutsättningarna för förändring större än om medarbetarna inte har något inflytande över innehållet. Det konstaterar Karin Kilhammar i sin avhandling Idén om medarbetarskap. En studie av en idés resa in i och genom två organisationer .

Margareta Adolfsson avhandling Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities fokuserar på vardagssituationer för barn och ungdomar med funktionshinder. Hon menar att barnen måste få beskriva hur de själva uppfattar att det fungerar.

En spirande medvetenhet om rösten som arbetsredskap och röstrelaterade erfarenheter i dimensionerna kropp, tanke, känsla och relation är de viktigaste resultaten i Ann-Christin Furus avhandling Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare .

Många lärare är bra på läs- och skrivundervisning, men de saknar verktyg för att genomföra den på ett sätt som även gynnar de svagare eleverna. Det hävdar Tarja Alatalo i sin avhandling Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: Om lärares möjligheter och hinder .

Unga ledare utövar makt på det sätt som de själva sett makt utövas. Cecilia Åkerblom har i avhandlingen "Ledarskap, makt och känsla. En narrativ studie av unga ledare" funnit resultat som bör ingå i all ledarskapsutbildning.

Ledarskap är ett begrepp som har fått en otrolig kraft när det kommer till att förklara vad som händer, säger Lucia Crevani som med sin avhandling "Clearing for action: leadership as a relational phenomenon" vill bidra till en förändring av hur ledarskap tolkas.

Den utbildningspolitiska debatten mellan 1991 och 2002 präglas av en brist på framtidsvisioner. Det konstaterar Anna Forsell i sin avhandling Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 2002 . Hon menar att dagens reformer är ett svar på gårdagens problembeskrivningar inte morgondagens utmaningar.

I sin avhandling "Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik fann Ingrid Granbom att förskollärare i sina samtal om förskolan ser på den som både en plats både för alla barn och för endast några barn.

När regelstyrningen av rektors arbete ersattes av målstyrning ledde det bland annat till att arbetsbelastningen ökade. Men samtidigt ökade det egna handlingsutrymmet. Det är några av resultaten i Erik Lindbergs avhandling Effects of management by objectives: studies of Swedish upper secondary schools and the Influence of role stress and self-efficacy on school leaders.

Musikinlärning på förskolan handlar i huvudsak om att utveckla språket, inte att synliggöra musiken. Det konstaterar Johanna Still i sin avhandling Musikalisk lärandemiljö planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem .

Lise-Lotte Bjervås har i sin avhandling Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i förskolan - En diskursanalys undersökt hur lärare i förskolan tillsammans skapar sig uppfattningar av barn utifrån pedagogisk dokumentation. Hon menar att man genom att dokumentera och bedöma får syn på barns förmågor.

Linda Palla erbjuder i sin avhandling Med blicken på barnet: Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik en alternativ bild mot den som dominerar inom förskolan. - Det finns en rik flora av tester i dag, som inte har vetenskaplig förankring, säger hon.