Överraskande nog deltar barn med funktionshinder i fler fritidsaktiviteter än barn utan funktionshinder, fast med lägre intensitet. Det visar Anna Ullenhags avhandling.

Eva-Maria Tebano Ahlquists avhandling handlar om vad som utmärker montessoripedagogikens miljö och meningsskapande aktiviteter. "Studien pekar på betydelsen av ett fysiskt rum som ett levt rum, vilket innebär att rummet och människan sammanvävs i lärandeprocessen", säger hon.

Att specialpedagoger handleder klasslärare är ett sätt att främja specialpedagogisk undervisning i klassrummet. "Samtidigt är klasslärarens kunskap viktig när man ska utveckla inkluderande undervisning", menar forskaren Christel Sundqvist.

Helena Gauffins avhandling handlar om konsekvenser av epilepsi hos unga vuxna. Hon har studerat hur behandlingen fungerar under lång tid och olika parametrar, som självkänsla, känsla av sammanhang, språk, hur det är att leva med epilepsi och kognitiva funktioner. ” Vi vill få fram att gruppen unga vuxna med svårbehandlad epilepsi finns i det tysta och behöver hjälp, även i skolan”, säger hon.

Jesper Haglund var intresserad av hur man kan använda analogier i naturkunskapsundervisningen och bestämde sig för att forska i ämnet. Det överraskade honom att särskilt de yngre barnen var så kreativa i sin förmåga att skapa sina egna analogier.

Flickor som har båda föräldrarna födda i ett annat land än Sverige har oftare huvudvärk, magont, nedstämdhet och sömnproblem, visar ny forskning. Skolan har en viktig roll för att förebygga ohälsa, menar Heidi Carlerby.

Johan Dahlbeck har i sin avhandling studerat vad som händer när man behandlar abstrakta problem i en konkret miljö och i förhållande till barn. Hur förhåller man sig till en värld, både socialt och naturligt, som är i kris? ”Jag upptäckte snabbt ett glapp mellan väldigt abstrakta problem och principer och konkreta lösningar”, säger han.

Kerstin Signert har forskat om hur barn lär sig använda sina sinnen då de använder Montessoris speciella sinnestränande materiel. Det är viktigt att barnen får pröva sina egna hypoteser först, visar avhandlingen.

Emma Ek har i sin avhandling undersökt hur tillsynen går till inom skola och äldreomsorg. Hon riktar särskild uppmärksamhet mot de granskande organisationerna. "Jag hoppas att tillsynsmyndigheterna Skolinspektionen och Socialstyrelsen ska ha nytta av resultaten", säger hon.

Barns språkliga system utvecklas inte oberoende av varandra utan i konstant interaktion. Det visar Natasha Ringbloms forskning om hur man lär sig två modersmål på samma gång, från födseln.

Istället för att peka ut problem hos elever med diagnosen adhd skulle lärarna på ett yrkesmässigt och självständigt sätt kunna börja formulera nya pedagogiska sätt att tillvarata resurser. Det säger forskaren Adriana Velasquez, som studerat interaktionen i en särskild undervisningsgrupp under ett år.

Sverige följer den globala utvecklingen mot att fokusera på mätbara resultat av kunskap, som Pisa och Timmss. Men kanske är det annat än mätbara resultat som är skolans mål och mening, menar Andreas Nordin som forskat om synen på kunskap.