Demokratiskt föräldraskap och empati har ett positivt samband med ungdomars demokratiska värderingar. Det visar Marta Miklikowska i sin avhandling, där över 2 000 ungdomar i 16- och 17-årsåldern besvarat frågor under sin skoltid.

Läraryrket är ett yrke med många dilemman, höga krav och avvägningar. Men många har inte förstått vad det innebär att vara människa i ett yrke som är så utsatt. Det menar Ulla Andrén som forskat om personlig utveckling i relation till professionella förhållningssätt i yrket.

Ungdomar som har placerats i låst institutionsvård får sällan riktad hjälp efter utskrivningen. Det visar Maria Andersson Vogels avhandling. – Jag hoppas att politiker, chefer och andra i beslutsfattande positioner inom ungdomsvården kan ta lärdom av hur man bättre kan satsa på insatser efter utskrivning, säger hon.

Fyra av tio ungdomar i åldern 13-15 år uppger att de någon gång skadat sig själv, visar Jonas Bjäreheds forskning. – Det är bra om man i skolan på ett avdramatiserat sätt kan närma sig och prata med elever som skadar sig, och man ska inte vara rädd för att fråga om de här sakerna, säger han.

Annika Danielsson har forskat om relationen mellan musik och identitet i ungdomars musikaliska deltagande. – Musikämnet har en viktig uppgift att fylla just för att barn och ungdomar har så mycket musik omkring sig i sin vardag, säger hon.

Många som vuxit upp med dyslexi har inte fått sina problem uppmärksammade i skolan. Det behövs nationella riktlinjer för hur eleverna med läs- och skrivsvårigheter ska uppmärksammas, visar Anna Fouganthines forskning.

Bristande samarbete mellan barn- och ungdomspsykiatri, skola, socialtjänst och familjer fördröjer hjälpinsatserna när barn har problem. Det är också upp till enskilda personer på BUP om ett samarbete kommer till stånd eller inte, menar forskaren Camilla Blomqvist.

Barn har rätt till en dokumentation av hela sin hälsa, inte enbart den fysiska hälsan. Det menar Ylva Ståhl som skrivit en avhandling om hälsojournaler i barn- och skolhälsovården. – Journalerna måste inkludera mer av den psykosociala hälsan, menar Ylva Ståhl.

Syftet med Hélène Lagerlöfs avhandling är att beskriva och analysera vardagen för unga i familjehem och institutioner utifrån deras tillgång till välfärdsresurser avseende skolgång, fritid och kamratrelationer.

Sex av tio elever blir stressade av skolarbetet i högstadiet, och en tredjedel får regelbundet ont i huvudet. Sämst mår flickorna. Det visar Karina Nygrens avhandling.

Den ideella organisationen Bris lyfter fram eländiga beskrivningar av barns vardag. Men eftersom samtalen till Bris i genomsnitt inte är mer än 12 minuter långa, har organisationen inte mer än "nyckelhålsbilder" av barns vardag, menar forskaren Inger Lindblad.

Lagstiftningen om hur skolor ska bemöta främlingsfientliga uttryck riskerar att göra det svårare att diskutera kontroversiella frågor i skolorna. Det visar forskaren Emma Arneback i sin avhandling.