Det skiljer sig kraftigt mellan hur mycket inflytande eleverna på olika gymnasieprogram har över undervisningen. Och skillnaderna går att relatera till både klass och kön, menar forskaren Carina Hjelmér.

Erik Andersson har i sin avhandling forskat om hur sociala medier utvecklar ungdomars politiska värderingar och färdigheter. "Skolan kan ha nytta av att ta del av hur politiskt kontroversiella frågor kan hanteras i undervisningen", säger han.

En procent av Sveriges befolkning står för 63 procent av alla våldsbrott, visar en avhandling av Märta Wallinius. Tidig upptäckt och tidiga insatser är viktigt för att förhindra kriminalitet – helst redan i förskoleåldern, menar Märta Wallinius.

I stället för att diskutera hur kriminella ungdomar kan få stöd ser polisen och socialtjänsten ungdomskriminaliteten som ett samhällsproblem, menar forskaren Disa Edvall Malm.

Flickor som har båda föräldrarna födda i ett annat land än Sverige har oftare huvudvärk, magont, nedstämdhet och sömnproblem, visar ny forskning. Skolan har en viktig roll för att förebygga ohälsa, menar Heidi Carlerby.

Johan Dahlbeck har i sin avhandling studerat vad som händer när man behandlar abstrakta problem i en konkret miljö och i förhållande till barn. Hur förhåller man sig till en värld, både socialt och naturligt, som är i kris? ”Jag upptäckte snabbt ett glapp mellan väldigt abstrakta problem och principer och konkreta lösningar”, säger han.

Barn från svaga socioekonomiska förhållanden presterar sämre i NO-ämnen. Att lyckas i NO handlar framför allt om att eleven kan koda av och förstå vad som ska sägas och hur, menar Anna Jobér, som skrivit en avhandling om klasstillhörighet i NO-undervisningen på högstadiet.

Ingmarie Danielsson-Malmros har studerat vilka berättelser om Sverige som fanns i skolans historieböcker mellan åren 1931- 2009 och hur de förändrades under denna period, och varför. ”Min poäng är att samtliga berättelser har stor betydelse för hur vi har konstruerat svenska identiteter”, säger hon.

Barns språkliga system utvecklas inte oberoende av varandra utan i konstant interaktion. Det visar Natasha Ringbloms forskning om hur man lär sig två modersmål på samma gång, från födseln.

De individuella utvecklingsplanerna är till för att varje enskild elev ska uppnå målen i läroplanen och kursplanerna. Men i stället kommer de att handla om i vilken mån eleverna kan anpassa sig och visa att de är mönsterelever, menar forskaren Eva Mårell-Olsson.

Istället för att peka ut problem hos elever med diagnosen adhd skulle lärarna på ett yrkesmässigt och självständigt sätt kunna börja formulera nya pedagogiska sätt att tillvarata resurser. Det säger forskaren Adriana Velasquez, som studerat interaktionen i en särskild undervisningsgrupp under ett år.

I sin avhandling har Ylva Svensson undersökt invandrarungdomars anpassning i miljöer som skolan, hemmet och bostadsområdet. - Resultaten kan användas till att förbättra situationen för ungdomarna här och nu, men också övertid, säger hon.