I sin studie av en kommunal mångkulturell skola och en muslimsk friskola konstaterar Henrik Nilsson att den kommunala skolans mångkulturella identitet har hamnat i bakgrunden. På den muslimska friskolan däremot anser man att den mångkulturella identiteten är en förutsättning för att tillägna sig kunskap och ta sig in i samhället.

Det är viktigt att lärare inte bara förmedlar kunskap, utan även ger praktisk övning i att bli en demokratisk medborgare. Det menar Sofia Sohl, som forskat om ungdomars samhällsengagemang.

Svenskundervisningen för vuxna immigranter fokuserar mer på den svenska kulturen än på själva svenska språket, visar en ny avhandling. "Man gör immigranterna till "den andra". Signalen blir att de inte duger utan måste skapas om", säger forskaren Mozhgan Zachrison.

Meningsfullhet och gemenskap stärker tonårsflickors hälsa, visar Margaretha Larsson i sin avhandling. Studien är baserad på intervjuer med tonårsflickor och fokuserar på hur levnadsförhållanden påverkar deras hälsa.

Ali Abdelzadehs forskning visar att upplevelsen av en orättvis lärare underminerar förtroendet för det demokratiska systemets institutioner.

Layal Kasselias Wiltgren har undersökt hur ungdomar i segregerade områden ser på sin egen bakgrund. "Jag har följt eleverna i klassrum, raster och i matsal och spelat in de samtal där eleverna pratar om sin bakgrund", säger hon.

Jens Högströms avhandling visar att ett internetbaserat föräldrastödsprogram kan ge nästan lika goda resultat som träffar. ”Det var överraskande att det fungerade så bra trots att behandlingskontakten var så minimal”, säger han.

Att ha föräldrar som är positivt inställda till skolan är gynnsamt för resurssvaga barns skolresultat. Det konstaterar forskaren Cecilia von Otter.

Yerko Rojas har undersökt sambandet mellan social exkludering under barndomen och självmord och självmordsförsök som ungdom och ung vuxen.

Kraven på kunskap och utbildning i dagens samhälle går emot individers önskningar och behov. Det menar Ramona Ivener, som har forskat om kunskapstraditioner, maskulinitet och förändring i en bruksort.

Ulrika Wernesjös avhandling handlar om hur ensamkommande flyktingbarn i Sverige upplever vardagen i skolan och i samhället i stort.

Vad kan förskollärare göra för att ge barn förutsättningar till kritiska tänkande och handlande? Det är en av frågorna som Maria Hedefalk undersöker i sin studie.