Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Digital teknik skapar viktiga kunskapsteoretiska förändringar i det matematiska innehållet, vilket kan förklara lärares svårigheter att utnyttja den digitala teknologin fullt ut. Det säger Miguel Perez som forskat om integration av digitala verktyg i matematikundervisningen.

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Knappt 20 timmars träning med ett KBT-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

För ungdomar är sociala medier en viktig kunskapskälla i hälsofrågor. Källkritik är därför högst relevant även i hem- och konsumentkunskap, menar forskare Christopher Holmberg.

Många lärare saknar kunskap om hur digitala skrivtavlor kan användas i undervisningen. Det är förvånande att skolhuvudmän investerar stora summor i digital teknik utan att veta hur den ska användas, konstaterar forskaren Tor Ahlbäck.

Den egna undervisningsmiljön är en viktig faktor för lärares pedagogiska utveckling. Det menar Clarie Englund som forskat om lärare som arbetar på ett nätbaserat farmaciprogram.

Att parera mellan rollerna som student, privat och professionell är en balansakt. Det konstaterar Pernilla Josefsson som utforskat hur högskolestudenter förhåller sig till sociala medier när de integreras i lärmiljön.

I sin avhandling har Sara Willermark studerat ett treårigt nordiskt EU-projekt om undervisning över nationsgränser med stöd av digital teknik. Resultaten visar att lärarna stärktes i sin profession trots många utmaningar.

På gruppnivå mår barn med läs- och skrivsvårigheter inte sämre än andra, vilket tidigare forskning visat. Det vittnar om att skolan blivit bättre på att hjälpa de här eleverna, vilket gör att de också mår bättre psykiskt, säger Emma Lindeblad.

Elevernas åsikter om mobiltelefoners plats i skolan är långt mycket mer nyanserade än de som hörs i mediedebatten. Det konstaterar Torbjörn Ott som utforskat hur smarta telefoner ses och förstås i klassrummet.