Chatt som lärande forum har ett oförtjänt dåligt rykte. Det konstaterar Mona Nilsen i sin avhandling om webbaserad fortutbildning där just chatten visade sig vara den plats där studenterna utbytte mest erfarenheter och kunskap med varandra.

Som lärare blir man överöst av direktiv och modeller att följa. Men att omsätta dem i sin egen praktik kräver tid för reflexion och diskussioner. I ett bra skolutvecklingsarbete måste olika synsätt mötas och konflikter är inget misslyckande, menar Anette Olin.

För många tonårstjejer är musiken en viktig del i hur de formas som individer. Den är ett bollplank för att förhandla om deras egna känslor, och framför allt om känslor som kärlekssorg. Men musikens beskrivningar uttrycker samtidigt vissa genusnormer, menar Ann Werner.

Att svenska läromedel granskades under drygt 50 år är okänt för många. Anna Johansson Harrie har studerat den politiska debatten kring frågan och sett att granskningen delvis var ett sätt för politikerna att styra skolans innehåll. Men hon visar också att granskningen inte alltid hade det fokus som politikerna avsåg.

Annika Lantz-Andersson tycker att digitala läromedel erbjuder mycket positivt i skolan, men menar samtidigt att vi måste bli medvetna om hur eleverna använder dem. Det finns bland annat en tendens att eleverna skyller svårigheter som uppstår på funktionen hos det digitala läromedlet, i stället för på sig själva.

Vanlig skola ger barn med Downs syndrom stora utvecklingsmöjligheter, men det sociala samspelet förutsätter att barnen i klassen känner varandra väl. Det menar Anne-Stine Dolva som undersökt möjlighet och hinder hos barn med Downs syndrom under skolans första år.

Elisabeth Frank har sett att den absolut viktigast faktorn för hur väl elever presterar i skolan är lärarens kompetens. Utan den skapas inte den trygghet och det föräldraengagemang som är så viktigt för barnens lärande.

Lärandeprocessen är djupt förankrad i samspelet och kroppsspråket mellan lärare och elever. Det visar Helen Melanders avhandling som också pekar på att det inte finns något före och efter i lärande, utan att kunskap byggs upp av små steg och inte alltid i samma riktning.

Hur upplevs virtuella pedagoger i form av figurer som vi möter i olika dataprogram och spelar det någon roll för lärandet hur figurerna ser ut? Ja, utan tvekan, säger Magnus Haake som också varnar för virtuella stereotyper. Samtidigt har virtuella lärare en förmåga att utmana just stereotyper.

Barn med ADHD har både större risk för att utveckla psykosomatiska besvär och involveras i mobbning, än barn utan ADHD. Skolan behöver ha tillgång till såväl psykosocial, medicinsk och specialpedagogisk kompetens som kan ge stöd till både elever med problem och deras lärare, menar Kirsten Holmberg.

Specialpedagoger måste ges möjlighet att arbeta med kunskapande samtal där kompetensen hos samtalspartnern kan lyftas fram. Désirée von Ahlefeldt Nisser har undersökt specialpedagogens yrkesroll i förskola och skola och hur en demokratisk kommunikation kan utvecklas.

Nätbaserad utbildning har många styrkor jämfört med traditionell undervisning. Men det gäller att lärarna arbetar medvetet med det och inte kapitulerar inför tekniken, skriver Linda Reneland-Forsman i sin avhandling.