Sverige har en skola för alla , men inte för stökiga utåtagerande barn. De placeras i särskilda verksamheter, som trots ofta hårt arbetande personal inte ger de önskade resultaten. Det skriver Susanne Severinsson i sin avhandling Unga i normalitetens gränsland: undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende .

Hur lärare, fysiska föremål och texter kan fungera riktningsgivande för elevers lärande i naturvetenskap undersöks i Malena Lidars avhandling Erfarenhet och sociokulturella resurser: Analyser av elevers lärande i naturorienterande undervisning.

Informations- och kommunikationsteknik bryter upp auktoritära utbildningssystem och uppmuntrar elever i utvecklingsländer att tänka kritiskt. Det visar Annika Andersson i sin avhandling "Learning to Learn in e-Learning: Constructive Practices for Development".

Datorspel kan vara ett effektivt verktyg i undervisningen, men bara om läraren är närvarande och ställer frågor, enligt Elisabet M. Nilsson. Hon har skrivit avhandlingen Simulated real worlds: Actions mediated through computer game play in science education .

I slutet av IT-utbildningar ingår ofta samarbeten med företag för att ge studenterna en skjuts ut i arbetslivet. Här finns en risk att målet förskjuts från att lära sig till att prestera, men det finns sätt att undvika det enligt Mattias Wiggbergs avhandling Computer Science Project Courses: Contrasting Students Experiences with Teachers Expectations .

Epileptisk aktivitet i hjärnan kan ligga bakom språksvårigheter hos barn. Det visar Gunilla Rejnö-Habte Selassies avhandling Speech and language dysfunction in childhood epilepsy and epileptiform EEG activity . En slutsats är att EEG-undersökningar och medicinering oftare bör övervägas.

Elever med hörselnedsättning är mycket aktiva i valet av vilket hörselhjälpmedel de använder i olika situationer i klassrummet. Det visar Johan Odelius avhandling Communication Acoustics in Classroom Environments - On the Use of Assistive Listening Devices .

Att kritiskt söka och värdera information är kunskaper som vuxenskolans tar för given. Det konstaterar Cecilia Gärdén i sin avhandling Verktyg för lärande . - Skolans krav på informationskompetens ligger långt över studenternas färdigheter, säger Cecilia Gärdén.

Att räkna med bokstäver algebra - är inget man lär sig i en handvändning. Här krävs ett långsiktigt lärande för att få kunskaperna att fästa, menar Per-Eskil Persson som i sin avhandling Räkna med bokstäver drar slutsatsen att algebra bör införas betydligt tidigare i skolan.

Med en gemensam teoretisk grund är det lättare för pedagoger att stödja förskolebarn som är i behov av särskilda insatser. Birthe Hagström beskriver i sin avhandling, Kompletterande anknytningsperson på förskola, hur en enhetlig fortbildning som grundas i kunskap om barnets tidiga utveckling, gynnar både pedagoger och barn.

Elever som tränar läsning och stavning med en datoriserad metod förbättrar sin läsutveckling mer än genomsnittet, visar Maj- Gun Johanssons avhandling Datorträning i läsflyt och stavning Analys och utvärdering av fixerad och resultatstyrd flash-cardexponering. Hon har studerat två varianter av en metod, där eleverna får se ord på datorskärmen under en viss tid.

Varför tycker så många elever att genetik är svårt, frågade sig Niklas Gericke. Ett av skälen är att läroböckerna använder flera förklaringsmodeller parallellt, kom han fram till i sin avhandling Science versus School-science; Multiple models in genetics The depiction of gene function in upper secondary textbooks and its influence on students understanding.