Grammatiken blir mer levande för eleverna när det är autentiska texter som är i fokus, konstaterar Agnes Strandberg som forskat om kontextualiserad grammatikundervisning.

Att lärare ger utrymme för elevernas erfarenheter och förförståelse i undervisningen är viktigt för att innehållet ska bli relevant för eleverna. Det menar Sara Blanck som forskat om ämnesintegrerad undervisning.

Andreas Larsson har forskat om programmeringslärares självupplevda förståelse och kunskap för sin undervisning. Resultaten visar bland annat att lärarnas fokus för undervisningen skiljer sig åt baserat på deras tidigare erfarenheter.

När barn skapar teater på egen hand behöver de arbeta kollektivt, vara överens, lyssna in andras idéer och samtidigt bidra med egna. En komplex process, konstaterar Anna Johansson i sin avhandling.

Möten är en viktig utgångspunkt för undervisning och lärande på folkhögskolan, och utgör ett pedagogiskt verktyg för lärarna. Det menar Filippa Millenberg som forskat om folkhögskollärares pedagogiska hållning.

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Lärares spontana muntliga berättelser levandegör undervisningen och stärker den pedagogiska relationen med eleverna. Det visar Ola Henricssons avhandling om grundskollärares muntliga berättande i undervisningen.

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

När ämnet idrott och hälsa befrias från konkurrens och tävlingsinslag motverkas också genusmönster. Det visar Inga Oliynyk som undersökt lärares didaktiska val ur ett genusperspektiv.

Med ett starkt barnperspektiv fokuserar förskollärarna på hur saker och ting görs. Undervisningen och didaktiska frågor tonas ned. Det visar Ester Catucci som undersökt hur undervisning uttrycks i förskolan.

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.