I Bo-Lennart Ekströms avhandling beskrivs, analyseras och diskuteras kontroversen om DAMP. – Det är en vetenskapsbaserad kontrovers som ifrågasätter den vetenskapliga grunden för diagnosen DAMP, säger han.

Det övergripande syftet med avhandlingen är att utreda hur kurser i lärarutbildningen kan förbättra studenternas matematikdidaktiska kunskaper. – Den bygger på genomförandet av en learning study på lärarutbildningen, säger Jorryt van Bommel.

Maria Weurlander har i sin avhandling undersökt läkarstuderandes resa mot förståelse av ett ämne. – Jag har tagit studenternas perspektiv för att förstå hur undervisningens upplägg påverkar deras lärande, säger hon.

Didaktik i folkkonst handlar om spelregler, spelrum, samspel och spatialitet i spannet mellan tradition och improvisation. Det visar Mari Rorgemoens avhandling.

Vissa basala självregleringsförmågor blir viktiga tidigt i skolan, medan andra blir viktiga först senare. Det skulle vara värdefullt för lärare att få en ökad förståelse för självreglering hos barn, menar Håkan Andersson som disputerat i ämnet.

En ny pedagogik växer fram i det svenska utbildningssystemet där självständigt kunskapande mellan elever betonas, vilket kräver tid och bearbetning, samtidigt som pedagogiken betonar effektivitet. – Mittemellan sitter eleverna. Ekvationen går inte ihop, säger Maude Morssy-Berglund, som skrivit en avhandling om utbildningens villkor.

Sara Frödén har undersökt hur förskolan som intentionell plats kan bidra till formandet och omformandet av kön och hur detta sker i en svensk waldorfförskola. Studien visar att barnen uppmuntrades att göra samma typ av aktiviteter oavsett kön och de kategoriserades inte utifrån kön. Samtidigt var waldorfförskolan inte en könsneutral plats.

Hur lär sig universitetsstudenter fysik? Det har Madelen Bodin undersökt i sin avhandling. – Om studenterna tror att fysik är något man lär sig utantill presterar de sämre, säger Madelen Bodin.

Syftet med Hélène Lagerlöfs avhandling är att beskriva och analysera vardagen för unga i familjehem och institutioner utifrån deras tillgång till välfärdsresurser avseende skolgång, fritid och kamratrelationer.

Peter Bergström har in sin avhandling funnit att nätbaserad utbildning leder till att studenterna får mer makt över innehållet. Det innebär att lärarna i förväg måste designa för något okänt, eftersom de inte vet vad studenterna tar med sig in i utbildningen.

En orsak till problemen med matteundervisningen är hur de blivande lärarna utbildas i matematik. Undervisningen på lärarutbildningen förhindrar till och med djupare förståelse för ämnet, säger Catarina Player-Koro som skrivit en avhandling om matematikundervisningen på lärarutbildningen.

Talet om skolutveckling i skolan leder till hårdför retorik där det finns mycket av exkludering. Det visar Gudrun Holmdahls avhandling om skolutveckling.