Lärare upplever att bokstunder i den finska förskolan bidrar till såväl lärande inom språk och omvärldskunskap till kompetenser som minne och samtalsförmåga. Dock är sällan själva boken i fokus, visar Sofie Tjärus avhandling.

Stöd i form av tre didaktiska modeller kan hjälpa lärarutbildare att skapa undervisningstillfällen där lärarstudenter får utveckla sitt reflektiva tänkande. Det visar Matti Karlströms forskning.

Problemlösning i matematik är en sammansatt fråga. Lärarstudenter behöver möta många aspekter och förstå hur aspekterna påverkar varandra, menar forskaren Anette de Ron som disputerat i ämnet.

För att kunna kommunicera på engelska krävs ett stort ordförråd och man behöver också lära sig rätt ord, konstaterar forskaren Denise Bergström.

Begreppet gränsvärde i matematikundervisningen på gymnasieskolan är svårt, upplever elever i såväl Sverige som Etiopien. Det visar Abraham Kumsa Beyenes avhandling, som ger flera exempel på hinder för elevers förståelse som lärare behöver vara medvetna om.

När elever har informella strategier för att hjälpa varandra med skoluppgifter utan lärarnas vetskap blir det väldigt svårt för lärarna att göra korrekta bedömningar och sätta rätt betyg. Det konstaterar Charlotta Rönn som forskat i ämnet.

Såväl matematiskt kunnande som relationellt kunnande är viktigt i relation till inkluderande matematikundervisning. Det menar Malin Gardesten som forskat om inkluderande matematikundervisning och elevers deltagande i matematik.

Vuxna yrkeselever som genomgår och klarar en utbildning kan stärkas i hur de ser på sig själva, visar Tobias Lasse Karlsson i sin avhandling. "Deltagande i yrkesutbildning som vuxen kan erbjuda något utöver lärandet av en yrkesidentitet", säger han.

En ny didaktisk modell gör det lättare för elever att förstå komplexa samband i geografiämnet i gymnasieskolan. Det visar Lotta Dessen Jankells avhandling.

En stor andel elever på gymnasieskolan har ett ytligt lärande i kemi, därför är det viktigt att lärare ger tid till elever att reflektera kring hur begrepp hör samman i kemiämnet. Det visar Ylva Hamnell-Pamments avhandling.

Att testa sig själv på information som ska läras in genom att upprepade gånger plocka fram informationen från långtidsminnet, så kallat testbaserat lärande, gynnar inlärningen. Det konstaterar Frida Bertilsson som forskat i ämnet.

Grammatiken blir mer levande för eleverna när det är autentiska texter som är i fokus, konstaterar Agnes Strandberg som forskat om kontextualiserad grammatikundervisning.