Korta rörelsepauser under lektionstid tycks gynna lärandet. Det visar Karin Kjellenberg som forskat om sambandet mellan fysisk rörelse, skärmtid och hjärnhälsa hos högstadieelever.

Skrivförmåga spelar en stor roll för elevers betyg i svenska och engelska. Det visar Pär Sehlströms avhandling om vilken roll läsförmåga, lässvårigheter och skrivande spelar för elevernas betyg.

Flickor med utländsk bakgrund halkar efter i både betyg och trivsel i ämnet idrott och hälsa. Det visar Alexander Jansson som forskat om likvärdighet inom ämnet idrott och hälsa.

Elevens uppförande och motivation inverkar på betyget oberoende av elevens prestationer. Det visar Camilla Svens-Liavågs avhandling om faktorer som påverkar lärares bedömning i Finland.

Eleverna tycker att idrottsämnet bidrar med både generiska kunskaper och ämneskunskaper, men anser att det endast är de senare som ligger till grund för betyget. Det visar Nina Westrin Modell i sin avhandling.

Lärares bedömningar inom samhällskunskapsämnet präglas till stor del av summativ bedömning, visar Tobias Janssons avhandling.

När elever har informella strategier för att hjälpa varandra med skoluppgifter utan lärarnas vetskap blir det väldigt svårt för lärarna att göra korrekta bedömningar och sätta rätt betyg. Det konstaterar Charlotta Rönn som forskat i ämnet.

Högstadieelevers skolresultat har ett starkt samband med deras kognitiva förmåga, följt av icke-kognitiva förmågor som koncentration, självbild och en tilltro till att det går att lyckas om man anstränger sig. Detta påverkar resultaten mer än familjebakgrunden, visar Björn Bomans avhandling.

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Elever med en psykiatrisk diagnos har betydligt sämre skolresultat än de som inte har någon diagnos. Den diagnos som slår absolut hårdast är adhd, och det gäller både flickor och pojkar, visar Cristian Bortes i sin avhandling.

Det finns en viss variation i hur lärare tolkar och viktar olika bedömningskriterier. Det konstaterar Maria Håkansson Ramberg som undersökt språklärares bedömning av elevtexter på tyska.

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.