Svårt få höga betyg i idrott för flickor med utländsk bakgrund

Sätta betyg efter en checklista eller utifrån en individanpassad bedömning. Mellan dessa ytterligheter arbetar lärare i idrott och hälsa. Lena Svennberg har forskat om vad lärare värderar och om olika elevers möjlighet att få bra betyg i ämnet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag på 80-talet började arbeta som idrottslärare tyckte jag att betygsättning var det absolut svåraste. Men jag såg också att erfarna kollegor hade någon slags tyst kunskap om detta, de ”såg” på eleverna vilket betyg de skulle ha. Jag ville nysta djupare i detta och undersöka vad lärare värderar när de sätter betyg i ämnet idrott.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad lärare i idrott och hälsa värderar när de sätter betyg i ämnet samt om olika elevers möjligheter att få bra betyg i ämnet. Jag har gjort flera delstudier där jag intervjuat lärare i årskurs 9, både före och efter införandet av Lgr11. En delstudie handlar specifikt om hur lärare tolkar kunskapskraven för rörelse.

– Vad gäller elevers möjlighet att lyckas i ämnet har jag utgått från Skolverkets registerdata om elever som gick ut grundskolan 2014. De bakgrundsfaktorer jag har jämfört är elevens kön, föräldrars utbildning, om eleven flyttat till Sverige efter skolstart och om eleven gick i fristående eller kommunal skola.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det sker en stor förändring i lärarnas syn på bedömning efter att Lgr11 införts. I intervjuerna som gjordes före den nya läroplanen pekar lärarna framför allt på fyra teman som de anser viktiga för betyget i idrott och hälsa: kunskap och färdigheter, motivation, självförtroende, exempelvis att våga prova olika saker samt sociala färdigheter. Efter Lgr11 flyttas fokus mer mot kunskaper och hälsa men också elevens förmåga att reflektera kring sina kunskaper. Aspekter som självförtroende och sociala färdigheter är däremot helt borta. I någon mån, men mycket mindre än tidigare, tar lärarna fortfarande hänsyn till elevens motivation. Den traditionella tävlingsidrotten har ett starkt fäste som utgångspunkt i bedömning av rörelse. Lärarna tycks ha svårt att hitta alternativa sätt att tolka rörelsekvalitéer.

– I min analys av resultaten har jag använt mig av Bernsteins begreppsapparat, där han talar om en kompetensmodell och en prestationsmodell. I den förra värderas kunskap utifrån mer fria gränser, individuella förutsättningar och att elevers olika kunskaper tas tillvara. Prestationsmodellen förordar tydliga nivåer, transparens och mätbarhet.

– Den svenska läroplanen bygger på båda dessa modeller. Min analys visar att det finns ett spänningsfält mellan dem båda som lärarna ska förhålla sig till. Å ena sidan ska betygen vara likvärdiga, mätbara, kunna jämföras, motiveras och förstås av både elever och föräldrar. Å andra sidan har lärarna en professionell frihet att välja hur de utformar undervisningen och individanpassar kunskapskrav som ibland kan vara svåra att beskriva i ord. Min ambition är att synliggöra det här spänningsfältet som lärarna lämnas relativt ensamma att hantera och jag tror att det behövs en diskussion om detta.

– De elever som har störst möjlighet att få högsta betyg är pojkar i friskolor med minst en förälder med högre utbildning än gymnasiet och har bott i Sverige sedan skolstart. I den här gruppen hade 42 procent betyg A eller B. De med sämst förutsättningar är flickor som inte har någon förälder med eftergymnasial utbildning, går i kommunal skola och har flyttat till Sverige efter skolstart. I den här gruppen har endast sju procent de högsta betygen A och B. Det är större skillnader mellan pojkar och flickor med utländsk bakgrund än mellan pojkar och flickor som har gått alla år i svensk grundskola. Flickor med utländsk bakgrund är med andra ord en utsatt grupp som har betydligt sämre chans att nå högre betyg i skolidrott.

Vad överraskade dig?

– Att det var så stor skillnad i lärarnas syn på bedömning före respektive efter införandet av Lgr11. Det finns ofta en viss tröghet när nya reformer införs men här tycks förändringarna ha gått fort. Det är glädjande men kan också vara oroväckande då det behövs en diskussion om vilka nackdelar en alltför stor tyngd på prestationsmodellen kan få för olika elevgrupper.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare, jag hoppas att min avhandling kan fungera som underlag för diskussioner om bedömning i ämnet. Jag hoppas också den kan hjälpa lärare kan identifiera sina dilemman i det spänningsfält som finns mellan de olika modellerna och reflektera över vilken modell som dominerar. Resultaten kan även vara till nytta för politiker och beslutsfattare.

Susanne Sawander