Förförståelse överskattad för NV-kunskap

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag blev uppmärksam på ett forskningsprojekt som hette Hur kan lärare hjälpa elever att resonera naturvetenskapligt? där professor P-O Wickman var projektledare. Jag tyckte det lät oerhört intressant, eftersom det handlade om att ta forskningen om elevers förförståelse ett steg vidare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur elever resonerar kring galvaniska element under en kemilaboration och i mer teoretiska verksamheter. Avhandlingen ställer frågan vad och hur eleverna lär sig genom olika möten i klassrummet. Det kan gälla möten där eleverna interagerar med varandra eller med de skriftliga uppgifter som de ställs inför. Men också möten med tidigare kunskaper och med det material de använder. Jag har undersökt de konsekvenser mötena får för elevernas resonemang. Det handlar om elevernas lärande på en ganska detaljerad nivå.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten pekar på att det inte är så enkelt som att det enbart är elevernas förförståelse som styr vad de lär sig. Elevernas förutfattade uppfattningar har oftast inte några negativa konsekvenser för deras lärande, som tidigare forskning hävdat. Bristfällig förförståelse utgör inte alltid en begränsning för eleverna. Snarare kan den vara en resurs, som avstamp för att lära sig någon nytt.
– Ett annat resultat berör vad det är som gör att eleverna lär sig. Jag har sett att lärarna måste bli mer uppmärksamma på elevernas möten med detaljer som har med undervisningsmaterialet att göra. Men också på tillfälligheter och oväntade händelser, som att ett instrument inte fungerar. Ofta nedvärderar vi den typen av innehåll vi tycker det begreppsliga är viktigare. Mina resultat visar att eleverna behöver ett större spektrum för att lära sig, det räcker inte med det teoretiska och begreppsliga.

Vad överraskade dig?

– Jag förvånades över att förförståelsen hade så liten betydelse för elevernas lärande i den här verksamheten. Vi kan hjälpa eleverna genom att rikta deras uppmärksamhet mot detaljer och oväntade händelser, på så sätt får de också stöd när de ska förklara något i teoretiska termer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det är absolut lärarna, eftersom resultaten är hämtade från mer eller mindre autentiska klassrumssituationer. Kanske leder det till att lärarna börjar uppmärksamma nya saker i klassrummet. Resultaten är i stor utsträckning hypoteser som behöver prövas i nya situationer och i nya ämnen, något som lärarna faktiskt även själva kan göra. Resultaten är också viktiga för vidare forskning inom NV-didaktik eftersom de i viss mån pekar åt ett annat håll än vad tidigare forskning gjort. Men också inom lärarutbildningen, där man kanske ibland ska tona ned betydelsen av att alltid ta reda på elevernas förförståelse; det finns mycket annat som eleverna behöver få hjälp med i skolans naturvetenskap.