Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling på ett sätt som osynliggör konflikter och komplexiteter och utifrån en mansnorm. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av hållbar utveckling, i synnerhet utifrån ett socialt perspektiv. I dag finns en tydlig tendens att individualisera samhällsproblem – vi informeras att leva hälsosamt och miljövänligt i syfte att skapa ett hållbart samhälle. Skolan får ta stort ansvar för att utbilda barn och unga i de här frågorna. Skolan är en politiskt styrd del av samhället och en teoretisk fråga jag intresserat mig för är vilka funktioner i samhället som utbildningssystemet kan fylla.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur hållbar utveckling beskrivs och framställs i tryckta läromedel för högstadiet i ämnena biologi, geografi, samhällskunskap, hem- och konsumentkunskap och religion. Fokus i avhandlingen ligger på hur olika dimensioner av hållbarhet, social, ekologisk och ekonomisk, framställs och relateras till varandra. Men jag har också tittat på hur förändringsprocesser i relation till hållbar utveckling beskrivs. Läromedlen kommer från de fyra största förlagen, Liber, Natur & Kultur, Gleerups samt Sanoma.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Övergripande beskrivs hållbar utveckling på ett ensidigt sätt. Konflikter och komplexiteter synliggörs inte i läromedlen. Texterna präglas också av en mansnorm som blir tydlig när läroböckerna läggs bredvid varandra. I läromedel om sexualundervisning beskrivs exempelvis de kvinnliga könsorganen alltid i relation till mannens könsorgan. Aldrig tvärtom. Läroböckerna är också dåliga på att förklara bakomliggande händelser och orsaker i relation till hållbar utveckling. Det ges inga beskrivningar av de processer som lett till olika miljöproblem eller ökad jämställdhet, exempelvis kvinnlig rösträtt.

– Ett viktigt resultat är också att den ekologiska dimensionen av hållbarhet lyfts fram oproportionerligt mycket i förhållande till de social hållbarhet, till exempel jämställdhet och hållbar sexualitet.

Vad överraskade dig?

– Mest av att mannen som norm var dominerade i läromedlen då det gäller anatomi. Och att jämställdhet framställs som en fråga som enbart rör flickor och kvinnor. Utom i ett fall, då handlar det om att män från andra kulturer än den svenska ”måste släppa ifrån sig makten”. Jag menar att social hållbarhet måste göras relevant och intressant för både pojkar och flickor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att såväl lärare som rektorer och övriga inom skola och utbildning kan ha nytta av avhandlingens resultat, både när de köper in och använder läromedel. Jag hoppas även att resultaten kan intressera läromedelsförfattare liksom alla som vill vara en del av att skapa och förstå utbildning för en hållbar utveckling.

Susanne Sawander