Fordonspojkar – duktiga läsare men behöver uppmuntran

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är svensklärare på gymnasiet och har undervisat mycket på fordonsprogrammet där det är mest pojkar. Ofta finns visst motstånd hos de här pojkarna mot svenskämnet men det glimtar till ibland av ett genuint intresse och det tyckte jag var väldigt intressant.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om fordonspojkars litteratursamtal. Jag har följt en klass genom gymnasiet och videofilmat deras gruppsamtal om olika romaner. Jag har tittat på vad som händer när läraren lämnar dem och vilka olika läsningar som kommer till uttryck.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det kommer fram en ganska mångfacetterad bild av pojkarna. Delvis bekräftas den gängse bilden: det blir det en grabbig jargong som skapar gemenskap i gruppen. Man ska inte ta samtalen på för stort allvar och inte engagera sig så mycket i skolan. Men de här mönstren bryts också ibland. Ofta är pojkarna kompetenta läsare och skapar en gemenskap som bygger på att man har läst texterna. De har många gånger en annan, mer textnära, läsning än läraren. Studien visar att lärarna har en viktig uppgift i att utmana pojkarna, för att lyfta fram andra läsningar. Det är viktigt att hjälpa de pojkar som gör alternativa läsningar och visa upp karaktärer som står för alternativa värden.

Vad överraskade dig?

– Att det är så mycket som händer i de här grupperna. Tittar man noga på vad pojkarna säger och gör kan det ge uttryck för något annat än det man tror först. Det som kan se ut som avståndstagande från vissa romaner och karaktärer kanske egentligen är ett visat intresse. Jag slogs också av att de är så duktiga och tar sina studier på allvar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att många lärare kan ha nytta av att omvärdera sin bild av de här pojkgrupperna.