Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag jobbade tidigare som skolpsykolog och utredde bland annat barn med adhd. Ibland var bedömningarna lätta att göra men ibland när det var barn som hade växt upp under lite mer kaotiska förhållanden tyckte jag att det var mer svårbedömt. Det blev tydligt för mig att jag visste väldigt lite om hur adhd utvecklas och ville lära mig mer om det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om tidig utveckling av självreglering och om att hitta tidiga tecken eller markörer för senare adhd-symptom. Avhandlingen hade egentligen två syften, att förstå hur adhd och adhd-symptom utvecklas, men också att undersöka möjligheten till tidig intervention och förebyggande insatser. Tidigare studier visar att insatser som sätts in när barn är i skolåldern inte har så stora effekter. Därför ville vi undersöka om vi kunde hitta tidiga markörer, vilket skulle kunna möjliggöra tidiga insatser.

– Jag har tittat på tre typer av prediktorer; temperament, exekutiva funktioner och hur föräldrars lyhördhet för barns signaler påverkar barnens utveckling. Om vi tänker att en förälders uppgift är hjälpa barnet att reglera sig genom att trösta och vägleda, så är det också rimligt att tänka att det påverkar barnets egen självreglering senare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Dels hittar vi ganska tydliga temperamentella markörer för senare symptom och framförallt ett temperamentsdrag som kallas för surgency på engelska. Det handlar om att vara utåtriktad, att vilja närma sig nya spännande saker och att man har en hög grad av positiv affekt, att man känner stark glädje och ett starkt intresse. Vi har sett att det temperamentsdraget från tio månaders ålder och under de första tre åren kan predicera senare adhd-symptom. Det är viktigt att tillägga att om man har ett barn med en hög grad av det här temperamentsdraget så är det inte samma sak som att barnet kommer att få adhd. Men vi har hittat samband.

– Ett annat temperamentsdrag kallas temperamentell reglering och handlar om hur lättlugnat barnet är, eller vilken förmåga barnet har att hålla uppmärksamheten när man exempelvis läser för det. Det temperamentsdraget verkar också vara associerat med senare adhd-symptom, på så sätt att hög grad av temperamentell reglering predicerar lägre symptomnivåer. Vi ser också att föräldrars påverkan på barnets självregleringsförmågor verkar vara större tidigt i utvecklingen, under de första åren.

– I en av studierna där vi studerar barn i skolåldern hittar vi något som jag tycker är intressant. Vi kan se att hur mycket föräldrar stöttar sitt barn på olika sätt verkar vara en skyddsfaktor mot utåtagerande problematik. Om vi tänker att adhd är kärnsymptomet så är det också vanligt med externaliserade beteendeproblem som exempelvis trots. Då verkar det som att barn med en hög grad av negativ affekt, som är arga och lättirriterade, men som också har en hög grad av stöd från sina föräldrar inte utvecklar beteendeproblem i samma utsträckning. Föräldrastödet är en skyddsfaktor mot externaliserade svårigheter. Så hög negativ affekt i kombination med högt stöd ger låg grad av beteendeproblem, men vid hög negativ affekt och låg grad av stöd – det är då vi ser att det blir externaliserade svårigheter.

Vad överraskade dig?

– Vi hittade inga tidiga kognitiva markörer för senare adhd-symptom, som exempelvis impulskontroll och arbetsminne, under de första tre åren i livet. Det var förvånande. Det kan ha att göra med att det är svårt att mäta det på små barn i labb, eller på att de förmågor vi mätt i labbet inte används effektivt i vardagen. Vi har ju vissa förmågor, eller saker som vi kan göra, men som vi kanske ändå inte använder. Min dotter som är nio kan exempelvis knyta sina skor, men det är för jobbigt så hon gör det inte. Så skulle det kunna vara med de här tidiga förmågorna också.

Vem har nytta av dina resultat?

– Den som vill veta mer om den tidiga utvecklingen av adhd-symptom, för att exempelvis utforma tidiga stödinsatser. Även den som bättre vill förstå hur mer inneboende egenskaper hos barnet, som genetiska faktorer, samvarierar med miljöfaktorer när det gäller att forma barns förmåga till självreglering.

– Resultaten visar att föräldrastöd och miljöfaktorer påverkar de externaliserade svårigheterna vid adhd, som ibland är det som ställer till det mest för barn med adhd. Där finns det möjligheter till större påverkan vilket innebär att vi också lättare kan hitta interventioner.

Åsa Lasson