För givet tagna ”sanningar” bakom rubriker om skolproblem

För givet tagna sanningar i lokalpressen om vad skolan ska vara, skapar en ambivalens hos rektorer och lärare. Det konstaterar Elin Stark som forskat om hur skolproblem framställs i lokal media.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är statsvetare i botten och har även arbetat inom både gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Något jag funderat över vad gäller diskussionen om problemen i den svenska skolan är vilka underliggande antaganden som rubrikerna kring kris och problem baseras på. Jag tycker att det saknas djupare reflektion och diskussion om vad det är för slags skola vi vill ha.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur skolproblem framställs i lokalmedia. Mer specifikt om vilka diskurser, eller för givet tagna sanningar om vad skolan ska vara, som ligger bakom rubriker och artiklar om skolproblem i lokal press. Jag har utforskat hur problem i skolan utmålas i tre lokala dagstidningar i två kommuner. Jag har även intervjuat skolledare och pedagogisk personal, främst lärare, från två olika skolor i mellanstora städer. Fokus i avhandlingen är dels vad som antas vara och vad som framställs som problem i tidningarna och här jag har identifierat olika diskurser, eller för givet tagna sanningar. Dels hur medierapporteringen påverkar skolledare och pedagogisk personal.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De vanligaste för givet tagna sanningarna som mediernas problemskildringar grundar sig på, är den juridiska diskursen och omsorgsdiskursen. Den förstnämnda handlar om huruvida skolan uppfyller lagmässiga krav, som att värna elevers grundläggande rättigheter. Omsorgsdiskursen handlar om trygghet och hur skolan tar hand om sina elever. De här två olika diskurserna står till viss del i motsättning till varandra. Dilemman som kan uppstå är om en elev gör något problematiskt, ska skolan polisanmäla eller försöka prata och vägleda? Att hålla hårt på juridiken innebär också en risk att skapa distans till eleven. I intervjuerna märks tydligt en ambivalens hos skolpersonalen.

– Konsekvenser av den för givet tagna sanningen om omsorg är att skolan förväntas ta ansvar för samhällsutmaningar utanför skolans direkta ansvarsområden. Skolan kanske inte alltid kan hantera det som förväntas inom den här diskursen. De olika för givet tagna sanningarna innebär också att elever och lärare tilldelas olika roller. Omsorgsdiskursen utgår från att eleven behöver tas om hand, i den juridiska diskursen är eleven istället en person som har både rättigheter och ansvar.

– De två övriga diskurserna som gick att utläsa i medierapporteringen men som förekom betydligt mer sällan är demokrati- samt marknadsdiskursen. Den förstnämnda handlar bland annat om elevinflytande och den sistnämnda om skolors konkurrenskraft.

Vad överraskade dig?

– Att tidningsartiklar om skolproblem sällan handlar om studieresultat. Här syns en tydlig skillnad jämfört med debatten på nationell nivå där just betyg och resultat kanske är det som diskuteras mest. Jag överraskades också av en av skolornas medvetna förhållningssätt till media. Trots att skolan framställts negativt i tidningen hade skolan utarbetat en strategi i syfte att skapa goda relationer med pressen. I det ingick bland annat att tipsa tidningen om positiva händelser som sker på skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag skulle vilja säga alla! Skolans roll i samhället är en av de viktigaste samhällsfrågorna och särskilt den om vilken skola vi vill ha. Förutom de som arbetar med skolan tror jag även att journalistkåren kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander