Hoppa till sidinnehåll
Nyanlända

Flyktingars historia ignoreras ofta i integrationsprocessen 

Publicerad: 21 januari
Åsa Lasson
Skribent: Åsa Lasson

Flyktingars historia ignoreras ofta i integrationsprocessen, och de begränsningar de möter i Sverige när det gäller språk och kunskaper om utbildningssystemet påverkar deras engagemang i sina barns utbildning, visar Nubin Ciziris forskning.

Foto: Congerdesign/Pixabay
Nubin Ciziri

Bor i Stockholm
Född år 1991

Disputerade 2024-10-11
vid Uppsala universitet

Avhandling

Familjer i (des)integration. Flyktingars sociala historier och deras möte med utbildning i Sverige

Varför blev du intresserad av ämnet?

− Det började med en fascination för mänsklig rörlighet och vad det innebär att ryckas upp från en plats där ens identitet formas av social status, normer, traditioner och invanda sätt att leva och agera. Detta fick mig att utforska påtvingad migration och flyktingskap. Sverige blev en särskilt intressant kontext eftersom landet tog emot många flyktingar under 2010-talet, vilket skapade en intensiv samhällelig och politisk diskussion om integration. Debatten tenderar dock att reducera flyktingar till deras nuvarande situationer, där integration ofta ses som en enkelriktad process: att lära sig språket, anta lokala normer och delta i samhället. Jag ville utmana detta perspektiv och undersöka integrationen ur flyktingarnas synvinkel, med fokus på hur deras sociala historia, den erfarenhet och de resurser de bär med sig, påverkar deras möte med det nya samhället.

Vad handlar avhandlingen om?

− Jag undersöker hur flyktingars sociala historia formar deras resurser, erfarenheter och perspektiv. Studien utmanar stereotypen att flyktingar är en homogen grupp definierad av vad de saknar eller av deras ”bakåtsträvande” kultur. Jag argumenterar för att integration inte kan förstås utan att ta hänsyn till individernas förflutna, vilket ger en djupare förståelse för de begränsningar och möjligheter de möter både före och efter migrationen. I ett kapitel undersöker jag också föräldrars uppfattningar och förhållningssätt i förhållande till sina barns utbildning i Sverige, och analyserar det i relation till föräldrarnas klassbakgrund och förhållningssätt i Syrien.

Vilka är de viktigaste resultaten?

− Avhandlingen visar hur olika bakgrund och erfarenheter påverkar hur flyktingar ser på sin nya tillvaro, samtidigt som den belyser de svårigheter de möter i form av begränsad tillgång till resurser och kunskap om sitt nya samhälle. Samtidigt framgår att flyktingar i många avseenden hävdar sin självständighet och navigerar sina nya liv på egna villkor. Resultaten visar att integration ofta innebär en form av desintegration – en konflikt mellan individens tidigare och nuvarande liv. Detta perspektiv problematiserar vanliga föreställningar om ”lyckad” eller ”misslyckad” integration och utmanar stereotypen av den ”goda” eller ”dåliga” migranten.

− Kapitlet om föräldrars inflytande över sina barns utbildning visar att de begränsningar som föräldrarna möter i Sverige när det gäller språk, kunskaper om utbildningssystemet och deras egen kamp för att integreras, leder till en försvagning av deras inflytande över sina barns utbildning och utmanar deras grad av engagemang. Föräldrarna i studien uttrycker en större känsla av ansvar för sina barns utbildning i Sverige jämfört med i Syrien. Men de upplever också, oavsett social klass, att de blir beroende av sina barn och sitt närmaste nätverk, vilket ofta tvingar barnen in i en föräldraroll. Utöver det visar resultaten att många familjer, oavsett klassbakgrund, har relativt höga utbildningsaspirationer. Min forskning betonar betydelsen av juridiska hinder, det vill säga avsaknad av medborgarskap och statslöshet, som bestämningsfaktorer för utbildningsaspirationer och utbildningsbanor, utöver ekonomiskt och kulturellt kapital.

− Studien belyser också hur flyktingar påverkas av att deras sociala historia ofta ignoreras i integrationsprocessen. Kurder från Syrien, som utgör studieobjektet, illustrerar hur individer skiljs från sin historia, men samtidigt visar deras erfarenheter på mer universella insikter om flyktingars situation. Avhandlingen betonar vikten av att förstå deras förflutna för att bättre analysera deras nuvarande strategier och utmaningar i det nya samhället.

Resultaten visar att integration ofta innebär en form av desintegration – en konflikt mellan individens tidigare och nuvarande liv.

Nubin Ciziri

Vad överraskade dig?

− Jag arbetade med kurder, framför allt från Syrien. Min hypotes var att det skulle finnas en gemenskap genom gemensamma intressen kring deras kurdiska identitet. Detta var fallet inom vissa områden, till exempel sociala normer och kulturella vanor. Men kurdernas olika dialekter och olika geografiska regioner distanserade dem också från varandra.

Vem har nytta av dina resultat?

− Beslutsfattare och utbildningsansvariga, skolor och lärare, forskare inom sociologi eller mer specifikt forskare inom migration och integration samt organisationer som arbetar för flyktingar.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Skolbibliotek

Välkommen till Skolportens konferens för dig som leder eller arbetar i Skolbibliotek! Delta på plats i Stockholm 6–7 maj eller digitalt via webbkonferensen 15 maj–5 juni. Ta del av den senaste forskningen och utvecklas i din yrkesroll. ERBJUDANDE! Bjud in rektor gratis på webbkonferensen.
Läs mer och boka
Åk F–Vux
6–7 maj

Tematiska projekt i fritidshemmet

I den här kursen som leds av Ann S. Pihlgren får du konkreta verktyg för att arbeta med tematiska projekt i fritidshemmet. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 749 kr ex. moms. Vi erbjuder rabatter för grupper. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!
Läs mer och boka
Åk F–6
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev