Flickor mer rädda för att säga fel i matematikundervisningen

Fakta

Erik Bergqvist

Född 1977
Bor i Luleå

Disputerade 2024-10-17
vid Luleå tekniska universitet

Avhandling

Navigating Methodological Challenges. A Quantitative Exploration of Students’ Mathematics Self-Beliefs

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i nästan 20 år som lärare på gymnasiet där jag undervisat i matematik och fysik. I lärarrollen möter man elever som visar såväl gott som lågt självförtroende i matematik, men den senare gruppen är vanligast. Som forskare har jag kommit att intressera mig för hur självförtroende i matematik är kopplat till prestation och motivation.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om gymnasieelevers tilltro till sin matematiska förmåga. Syftet med avhandlingen är att förfina metoder för att mäta elevers självförtroende i ämnet och hur det kan kopplas till deras engagemang och motivation i matematikundervisningen. Avhandlingen bygger på enkäter med 156 gymnasieelever.

Rädslan för att svara fel i klassrummet hämmar elevernas vilja att ställa frågor eller dela sina åsikter med läraren.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Kopplingen mellan självförtroende och motivation i ämnet matematik är starkare hos elever som upplever att de är bra inom ett specifikt matematiskt område, exempelvis procent, geometri eller bråk, jämfört med elever som har ett gott självförtroende i ämnet som helhet. Den senare gruppen är också mindre benägen att ställa frågor till läraren när de inte förstår, jämfört med elever som visar självförtroende inom ett specifikt matematiskt område.

– Resultatet visar vidare att rädslan för att svara fel i klassrummet hämmar elevernas vilja att ställa frågor eller dela sina åsikter med läraren. Och här syns en skillnad mellan könen, där flickor är mer oroliga än pojkar att svara fel. Även om mer forskning behövs inom detta område visar min analys att elevernas rädsla och oro för att svara fel kan kopplas till undervisningskontexten. Till exempel har tidigare forskning visat att ju mer lyhörd läraren är, desto mer benägna blir eleverna att både ställa frågor och svara i klassrummet.

Vad överraskade dig?

– Främst skillnaden mellan könen vad gäller rädsla att säga fel i klassrummet. Att flickor känner mer oro väcker onekligen frågor kring könsstereotyper och klassrumskultur. Matematik är också ett ämne där fokus ofta hamnar på att förmedla ett korrekt svar som det enda målet. Men matematikundervisning är ju som vilken lärprocess som helst, och det måste finnas utrymme för att svara fel.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare förstås, liksom skolledare och lärarutbildare. Jag hoppas att resultatet kan bidra till ökad förståelse för elevers självförtroende i matematik och hur det är kopplat till motivation och därmed lärande.