Flerspråkiga ungdomars vardag – i och utanför skolan

Mer än hälften av de sverigefinska eleverna i Annaliina Gynnes studie hade tillgång till ytterligare ett språk hemifrån. Ofta använde de även engelska. Tillgången till olika språkliga resurser i klassen gjorde eleverna till mer flexibla språkanvändare.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset för språk och identitetsfrågor har jag haft med mig hela mitt liv. Det blev ännu mer aktuellt när jag själv flyttade från Finland till Sverige. Innan jag började doktorera arbetade jag på ett finskt språk- och kulturcentrum, där jag blev medveten om den sverigefinska minoritetens villkor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om språkande hos elever som är 11 till 13 år i en tvåspråkig, bikulturell, sverigefinsk skola. Jag har intresserat mig för hur de använder sina språkliga resurser och hur de engagerar sig i meningsskapande och identitetsarbete i vardagen, i skolan och i sociala medier.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har skrivit en sammanläggningsavhandling och resultaten vilar på tre olika ben. Det första benet handlar om hur tvåspråkighet kan ses som en pedagogisk lösning men också som en vardaglig praktik i skolans värld. Det andra handlar om att flerspråkighet kan tolkas som problematiskt och oproblematiskt för ungdomar beroende på hur och var de använder sina språkliga resurser. Ibland flyter allt på och ibland är det mer komplicerat. Det tredje benet handlar om identitetsfrågan, hur språk används i sociala positioneringar. Jag tycker att jag har lyckats visa på hur mångfacetterat det är med flerspråkighet, inte bara kopplat till olika språk utan även till multimodalt språkande – hur text och bild vävs samman med det talade.

Vad överraskade dig?

– Att den bild som ofta förmedlas om den sverigefinska minoriteten tar avstamp i det tvåspråkiga och bikulturella. Men mina resultat visar att många elever hade med sig fler språkliga resurser hemifrån. Mer än hälften av deras föräldrar kom från något tredje land som inte var Sverige eller Finland. Bland annat Brasilien, Bolivia, Iran, Grekland och Tyskland var representerade som ursprungsländer bland främst papporna till dessa ungdomar, vilket hade en påverkan på elevernas språkmiljö. Det överraskade mig och påverkade inriktningen på hela studien. Den tillgång som eleverna hade till olika språk gjorde att de var mer flexibla språkanvändare i vardagen. Det gör mina resultat mer allmängiltiga, inte bara för just den här minoriteten.

Vem har nytta av dina resultat

– De som tillhör den svensk-finska minoriteten och är intresserade av utbildningsfrågor. Men det finns en mer universell dimension kopplat till alla nyanlända, och de som har en flerspråkig och mångkulturell bakgrund, som finns i skolan. Skolan är inte alltid så bra på att ta tillvara och integrera flerspråkighet och mångkultur i undervisningen. Jag hoppas att mina resultat kan inspirera lärare att omfamna mångfalden och ta in det vardagliga i sina undervisningspraktiker i klassrummet. Till exempel fick en av eleverna i studien göra en Youtube-film om hur matsmältningen fungerar i stället för att skriva en rapport.

– Min studie visar potentialen i att släppa in elevernas egna intressen och resurser från utanför skolan, in i skolans vardag. Det kan skapa mer stimulerande lärandemiljöer.

Åsa Lasson