Flerspråkiga elever gynnas av matte på två språk

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare i mångkulturella miljöer och jag har länge undrat varför många elever med utländsk bakgrund inte lyckas så bra i matematik i svensk skola. När jag fick möjlighet doktorera var det självklart att knyta ihop matematikundervisning och mångkultur..

Vad handlar avhandlingen om?

– Om matematikundervisning i flerspråkiga klassrum. Då definierar jag ett klassrum somflerspråkigt om det finns flerspråkiga elever där även om undervisningen är enspråkig. Jaghar följt elever som har matematikundervisning på svenska och arabiska, på somaliska ochsvenska och enbart på svenska.
– Som förklaring till elevernas resultat har tidigare forskning ofta utgått från ett bristtänkande,till exempel brist på språk. Jag har låtit bli att titta på elevernas bakgrund och istället blandannat undersökt deras upplevelse av sina framtidsmöjligheter. Jag upptäckte att de ärengagerade i matematikundervisningen och att de har en stark vilja att lära sig.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att flerspråkiga elevers resultat inte enbart kan förklaras med att de har ett annat modersmåleller deras kulturella tillhörighet. Orsakerna måste istället relateras till samhället i stortoch skolan som institution. Som hur värderingar förmedlas, exempelvis språks olika värdeoch vilken vikt de erfarenheter som eleven har tillmäts. Det finns en norm som utgår frånsvenska elever och som även definierar vad en duktig elev är. Men den normen försvinnerdelvis i tvåspråkig undervisning.

Vad överraskade dig?

– Att normen för svenskhet var så stark. Den är inte formulerad men sitter i institutionens väggar. Den omfattas även tvåspråkiga lärare och eleverna själva.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som jobbar i skolan och även skolpolitiker.