Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

Förskolebarn med annat modersmål än svenska riskerar att hamna vid sidan om i förskolans matematikundervisning. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som förskollärare och intresset väcktes genom förskolans nya läroplan och dess matematiska mål. När jag senare kom in på forskarskolan fortsatte jag att undersöka ämnet som kändes självklart när jag senare fick möjlighet att doktorera.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den är en etnografisk studie uppdelat i två delar, där den första handlar om hur förskollärare tolkar läroplanens matematiska mål. Den andra delen fokuserar på vilka samhälldiskurser respektive förskolediskurser, det vill säga för givet tagna sanningar, som påverkar förskollärarnas agerande i förskolans matematikundervisning. Genom förskollärares tal om barn i matematikundervisning undersöker jag också idén om det önskvärda matematiska barnet – respektive det problematiska barnet. Avhandlingen bygger på intervjuer med totalt åtta förskollärare vid fyra olika förskolor samt videoobservationer från lärarnas arbete i barngrupperna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förskollärare tolkar de matematiska målen i läroplanen på två olika sätt. Det ena utifrån ett akademiskt arbetssätt som innebär att lära barnen matematiska begrepp, barnen förväntas följa lärarnas instruktioner och uppnå uppsatta mål. Ett exempel från observationerna är när en barngrupp är ute i skogen och får i uppgift att leta pinnar som är lika långa som sin arm. Barnen visar sina pinnar för läraren och antingen har pinnarna rätt längd eller inte. Här handlar det alltså om rätt eller fel svar på en matematisk uppgift.

– Bland lärarna i studien var arbetssättet ovan lika vanligt förekommande som ett barncentrerat arbetssätt. Här följer läraren barnens intresse och plockar upp matematiken när tillfälle uppstår. Här definieras de matematiska målen som något att sträva mot. Ett exempel på det barncentrerade arbetssättet är när barngruppen är ute och hittar en massa skräp. Förskolläraren frågar barnen vad de tycker att de ska göra. Här bestämmer barnen själva att de ska samla in skräpet och sedan sortera det i olika högar. Läraren lär barnen själva fundera och tänka ut möjliga lösningar.

– Ett intressant resultat är att förskollärare, oavsett arbetssätt, i studien hävdar att barn med utländsk bakgrund inte förstår den muntliga koden när de får uppgifter på svenska, och de här barnen därför inte kan undervisas på samma nivå som sina svenska kamrater. För de flerspråkiga barnen blir matematiken mer som språkundervisning. I en av barngrupperna som jag observerade arbetade en flerspråkig förskollärare som kunde förklara de matematiska frågeställningarna på barnens modersmål. De här barnen hade inga problem med att förstå uppgifterna. Det belyser hur viktigt det är med flerspråkiga lärare i förskolan.

Vad överraskade dig?

– Att förskollärare så ofta likställer barnens matematiska förståelse med deras språkkunskaper i svenska. För barn med annat språk än svenska som modersmål riskerar förskolans matematikundervisning snarare bli undervisning i svenska språket och hur man beter sig i det svenska samhället. Förskolans uppgift är att plana ut skillnader i samhället men resultat visar att här sker snarare det motsatta – förskolan reproducerar skillnader.

Vem har nytta av dina resultat?

– Många! Dels förskollärare själva och alla andra yrkesgrupper som arbetar med barn, men också lärarutbildare och politiker. Jag tror också att forskare kan ha nytta av resultaten då jag använder teoretiska begrepp på ett nytt sätt.

Susanne Sawander