Flerspråkig undervisning – värdefull resurs
Flerspråkig undervisning kan bli en värdefull tillgång. Men det kräver att lärare utmanar språknormer, även om det kan vara svårt. Det visar Cristina Nordman som aktionsforskat om pedagogiskt transspråkande.

Född 1964
Bor i Lund
Disputerade 2024-12-06
vid Malmö universitet
När blir flerspråkighet en resurs? En aktionsforskningsstudie om pedagogiskt transspråkande i ämnesundervisning
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har arbetat som lärare i 25 år på grundskolan, mestadels på högstadiet, och mött många flerspråkiga elever. De fick mig att börja fundera på hur deras språkliga resurser kunde användas i undervisningen. Jag letade efter forskning men det mesta jag fann handlade om nyanlända elever. Flertalet av mina elever var födda eller hade vuxit upp i Sverige och gått större delen av sin skolgång här, men hade ett annat förstaspråk än svenska. Jag mötte också andra lärare som precis som jag saknade vägledning för just den här elevgruppen, och det hela ledde mig så småningom in i forskningen.
Vad handlar avhandlingen om?
– Övergripande om hur elevers flerspråkiga bakgrunder kan blir en resurs för deras kunskapsutveckling. Avhandlingen baseras på ett aktionsforskningsprojekt som jag gjort tillsammans med fyra lärare i två klasser i årskurs 6 och 7, i ämnena geografi samt svenska som andraspråk. Under två år arbetade vi med att i cykler studera teorier, planera, genomföra och analysera en transspråkig undervisning.
Flerspråkighet kan bli en värdefull resurs, inte minst för att hela eleven får plats i klassrummet.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att flerspråkighet kan bli en värdefull resurs, inte minst för att hela eleven får plats i klassrummet. Som en elev uttryckte det: ”nu förstår jag helt”. Det som lägger grunden för pedagogiskt transspråkande är lärarnas förhållningssätt – att de är positiva till flerspråkighet och ser det som en resurs i undervisningen. Det blev mycket tydligt att allt faller tillbaka på just detta, när de djupt liggande språkliga normerna utmanas. Att arbeta med pedagogiskt transspråkande innebär att som lärare släppa viss kontroll och det kan vara svårt, och är en process som tar tid. Olika språk har också olika hög status, där svenska i undervisningssammanhang står högst följt av engelska. Om fler språk används och får utrymme ökar deras status.
– I intervjuer med eleverna sa de inledningsvis att de inte trodde att det skulle fungera med alla olika språk i klassrummet, ”det blir kaos”, menade de. Men efterhand upptäckte även eleverna fördelarna. En nyckel är att lärarna förklarar för eleverna varför de använder flerspråkighet i undervisningen. Ett viktigt resultat är också att det krävs en fungerande yttre organisation för att lärare ska kunna arbeta med transspråkande. Skolledaren behöver vara involverad och exempelvis ge tid för lärarnas reflektion och gemensam planering, men också göra klassammansättningar som möjliggör flerspråkiga klassrum, där det finns fler än en elev som talar ett visst språk.
Vad överraskade dig?
– Främst att det faktiskt går att bryta språknormer, även om det är svårt.
Vem har nytta av dina resultat?
– Många: lärare, skolledare, lärarstudenter, lärarutbildare och beslutsfattare på alla nivåer, samt forskningsfältet. Jag hoppas att mina resultat kan inspirera till att fler tar vara på flerspråkighet som en resurs i undervisningen.