Flera steg viktiga när lärare lär sig teori
Det uppstår en växelverkan när läsning kombineras med gruppdiskussioner, visar Emelie Stavholms avhandling. Processer där lärare kan lära sig tillsammans är i fokus i avhandlingen.
Bor i Göteborg
Född år 1983
Disputerade 2024-04-12
vid Göteborgs universitet
Teacher professional learning in response to contemporary challenges in early childhood education and care
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har en bakgrund som förskollärare och arbetade förutom i barngrupp också som ansvarig för kompetensutveckling. Det väckte intresset för hur man bäst stöttar lärares utveckling.
Vad handlar avhandlingen om?
– Den handlar om lärares kompetensutveckling, hur lärare lär sig och utvecklar sin yrkesprofession. Avhandlingen synliggör processer där man lär sig tillsammans. Forskningen har skett inom ramen för ett forsknings- och utvecklingsprojekt med två utmaningar i förskolan i fokus, dels att förstå relationen mellan lek och undervisning och dels hur man kan ta vara på barns digitala erfarenheter i lek.
– I projektet lärde sig ett arbetslag i förskolan om en didaktisk teori som heter lekresponsiv teori. Det är en teori som är utformad som ett stöd för hur undervisning kan förstås i relation till lek i förskolan. Lek har förskolan en lång tradition av att förstå.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Det finns en växelverkan mellan att läsa om en teori och att uttrycka en förståelse för den. Förskollärarna använde texter både för att läsa högt och tyst, parallellt med att de samtalade i grupper. Lärandet sker i olika steg. Ett viktigt steg visade sig vara att kunna dra argumenterande slutsatser om sin praktik. Det innebär att man kan argumentera för sina slutsatser, till exempel om hur ett begrepp ska tolkas. Detta gjordes möjligt genom att lärarna parallellt med att de läste om teorin filmade sig själva i sin undervisningspraktik i förskolan, och analyserade vad de såg med hjälp av de nya teoretiska begreppen.
– Ett annat resultat var att teorin, lekresponsiv undervisning, kunde användas i samband med andra utmaningar i förskolan. I projektet handlade det om att bättre ta vara på barns digitala erfarenheter. Det går att ta vara på erfarenheterna av digital teknologi, och det visade sig kunna ske genom en ny förståelse av lek och undervisning som kommit från att ha lärt sig om teorin lekresponsiv undervisning. Hur man förstår teorin har betydelse för hur man resonerar om att integrera digitala teknologier i förskolan.
Jag tänker mig i första hand att resultaten är till nytta vid organiserandet av fortbildning i förskolan.
Emelie Stavholm
Vad överraskade dig?
– Det var överraskande hur komplicerat och tidskrävande det är att lära sig nya teoretiska begrepp. Det är visserligen inte nytt att det tar tid att lära sig, men hur mycket tid det tar och hur komplext det är var delvis överraskande. I samband med fortbildning är det viktigt att komma ihåg.
Vem har nytta av dina resultat?
– Jag tänker mig i första hand att resultaten är till nytta vid organiserandet av fortbildning i förskolan, det kan vara rektorer eller verksamhetsutvecklare som har ansvaret. Även de som jobbar i förskolan kan ha glädje av att läsa eftersom det handlar om utmaningar som förskolan arbetar med. Inom forskningsfältet om lärares professionella lärande kan det också vara intressant. Tidigare forskning har mer handlat om att och vad lärare lär sig – inte hur.