Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Flera olika ämnesspråk i skolans matematik

Publicerad:2016-06-29
Uppdaterad:2016-08-23
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Ida Bergvall

Född 1975
i Karlskrona

Disputerade 2016-06-03
vid Uppsala universitet

Avhandling

Bokstavligt, bildligt och symboliskt i skolans matematik – en studie om ämnesspråk i TIMSS

Matematikens ämnesspråk skiljer sig mellan olika matematiska områden. Som lärare bör man behärska matematikens ämnesspråk som en del av ämneskunskapen, menar Ida Bergvall som forskat i ämnet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som matematiklärare på grundskolan i några år och kan konstatera att språket är väldigt viktigt även i matematik. Med många nyanlända är det extra mycket fokus på språket men oftast pratar man då om vokabulär. När jag fick möjlighet att gå forskarskolan ville jag fördjupa mig i matematikens ämnesspråk.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har gjort en empirisk beskrivning av ämnesspråket i matematik som det uttrycks i det internationella provet Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) 2011, för årskurs 8. Jag har studerat språkets karaktär och funktion inom fyra olika innehållsområden: algebra, geometri, statistik och aritmetik. Utöver skriftspråket ingår även bilder och symboler i studien.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det matematiska språket som det uttrycks i TIMSS har fyra meningsdimensioner, packning, precisering, personifiering samt presentation. En hög grad av packning betyder att språket är formellt, informationstätt och skiljer sig därmed från vardagsspråket. Precisering innebär exempelvis många adjektiv för att just precisera. Personifiering är ett mer vardagsnära språk där matematiken sätts in i en vardaglig kontext. Presentation innebär ett traditionellt och komplext sätt att presentera matematik med många bisatser och passiv form.

– Dessa meningsdimensioner används på olika sätt beroende på innehållsområden. Det mest utmärkande resultatet är att algebra och geometri i TIMSS är innehållsområden som uttrycks av en ämnesspecifik packning i form av långa ord och substantiv. Det skrivna språket i algebra och geometri uttrycker också en låg grad av personifiering. Inom statistik och aritmetik används oftare vardagsspråk med exempel tagna ur verkligheten.

– För att klara testet krävs kunskaper i båda språktyperna – vardagsspråk samt ett ämnesspecifikt och mer akademiskt språk.

Vad överraskade dig?

– I studien ingår även en korrelationsanalys där jag jämfört elevresultaten med graden av packning, precisering, personifiering och presentation i uppgifterna. Lite förvånande är att när det gäller geometri och algebra, presterade eleverna sämre i uppgifter med hög grad av personifiering, det vill säga, uppgifter med ett mer vardagligt språk och koppling till något konkret och verklighetsnära.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskare, utifrån resultaten att det matematiska språket skiljer sig beroende på innehållsområde. Lärare, som jag hoppas kan få förbättrade förutsättningar för att undervisa om ämnets språk och språkets funktion.

Susanne Sawander

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Yrkesutbildning för vuxna

Undervisar du vuxna på ett yrkesprogram? Varmt välkommen till Skolportens konferens som ger dig den senaste forskningen inom området, praktiska verktyg för undervisningen och möjligheten att utvecklas i din yrkesroll. Välj om du vill delta på plats i Stockholm 14 maj eller digitalt på webbkonferensen mellan 21 maj-11 juni.
Läs mer och boka
Vux
14 maj

Andraspråksutveckling i förskolan

I den här kursen som leds av Anniqa Sandell Ring får du konkreta verktyg för att stärka din kunskap om andraspråksutveckling i förskolan. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 749 kr ex. moms. Vi erbjuder rabatter för grupper. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!
Läs mer och boka
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev