Flera olika ämnesspråk i skolans matematik

Matematikens ämnesspråk skiljer sig mellan olika matematiska områden. Som lärare bör man behärska matematikens ämnesspråk som en del av ämneskunskapen, menar Ida Bergvall som forskat i ämnet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som matematiklärare på grundskolan i några år och kan konstatera att språket är väldigt viktigt även i matematik. Med många nyanlända är det extra mycket fokus på språket men oftast pratar man då om vokabulär. När jag fick möjlighet att gå forskarskolan ville jag fördjupa mig i matematikens ämnesspråk.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har gjort en empirisk beskrivning av ämnesspråket i matematik som det uttrycks i det internationella provet Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) 2011, för årskurs 8. Jag har studerat språkets karaktär och funktion inom fyra olika innehållsområden: algebra, geometri, statistik och aritmetik. Utöver skriftspråket ingår även bilder och symboler i studien.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det matematiska språket som det uttrycks i TIMSS har fyra meningsdimensioner, packning, precisering, personifiering samt presentation. En hög grad av packning betyder att språket är formellt, informationstätt och skiljer sig därmed från vardagsspråket. Precisering innebär exempelvis många adjektiv för att just precisera. Personifiering är ett mer vardagsnära språk där matematiken sätts in i en vardaglig kontext. Presentation innebär ett traditionellt och komplext sätt att presentera matematik med många bisatser och passiv form.

– Dessa meningsdimensioner används på olika sätt beroende på innehållsområden. Det mest utmärkande resultatet är att algebra och geometri i TIMSS är innehållsområden som uttrycks av en ämnesspecifik packning i form av långa ord och substantiv. Det skrivna språket i algebra och geometri uttrycker också en låg grad av personifiering. Inom statistik och aritmetik används oftare vardagsspråk med exempel tagna ur verkligheten.

– För att klara testet krävs kunskaper i båda språktyperna – vardagsspråk samt ett ämnesspecifikt och mer akademiskt språk.

Vad överraskade dig?

– I studien ingår även en korrelationsanalys där jag jämfört elevresultaten med graden av packning, precisering, personifiering och presentation i uppgifterna. Lite förvånande är att när det gäller geometri och algebra, presterade eleverna sämre i uppgifter med hög grad av personifiering, det vill säga, uppgifter med ett mer vardagligt språk och koppling till något konkret och verklighetsnära.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskare, utifrån resultaten att det matematiska språket skiljer sig beroende på innehållsområde. Lärare, som jag hoppas kan få förbättrade förutsättningar för att undervisa om ämnets språk och språkets funktion.

Susanne Sawander