Hoppa till sidinnehåll
Programmering

Flera hinder för att integrera programmering i matematikundervisningen

Publicerad:21 mars
Uppdaterad:26 mars
Åsa Lasson
Skribent:Åsa Lasson

Det finns en naturlig ingång för programmering i matematikämnet, men det saknas både tid, fortbildning och styrning för att integrera programmering i undervisningen. Det visar Ana Fuentes Martinez avhandling.

Ana Fuentes Martinez.
Ana Fuentes Martinez

Bor i Lund
Född år 1975

Disputerade 2024-02-02
vid Högskolan Väst

Avhandling

Practice beyond technology when programming and mathematics teaching converge

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag kommer från Spanien där jag läste till civilingenjör i datateknik. I Sverige har jag utbildat mig till gymnasielärare och har undervisat i matematik och programmering. När kursplanen ändrades och det bestämdes att programmering skulle ingå i matematikämnet jobbade jag bland annat på uppdrag av Skolverket med fortbildning av lärare. Jag fick sedan möjlighet att forska inom forskarskolan Grade (Graduate school for Digital technologies in Education) om skolans digitalisering.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur lärare använder programmering i matematikundervisningen. Jag har gjort intervjuer med lärare utifrån deras lektionsplaneringar. I intervjuerna framkommer det hur lärare använder programmering i undervisningen och i vilka sammanhang. Jag har också analyserat officiella dokument som läroplan, kursplan samt olika dokument från universitet som rör fortbildning av lärare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Sammanfattningsvis kan jag säga att det finns en plats för programmering i matematikämnet. Men det är inte helt oproblematiskt att få in programmering i ämnet med nuvarande strukturer. Det saknas både fortbildning, tid och styrning. Jag kan också konstatera att satsningarna på programmering har runnit ut i sanden. Den första reformen om programmering kom år 2018, den andra reformen som kom år 2021 innebar att det blev mindre programmering i kursplanen än innan. Det var mitt under pandemin, vilket innebar att man omprioriterade alla satsningar på digitalisering mot distansundervisning och allt som krävdes för att få det att fungera. Det var inte längre så mycket fokus på programmering.

Det är inte helt oproblematiskt att få in programmering i ämnet med nuvarande strukturer. Det saknas både fortbildning, tid och styrning.

Ana Fuentes Martinez

Vad överraskade dig?

– Det som var mest överraskande var hur homogen undervisningen i programmering är. Trots att styrdokumenten inte uttrycker så tydligt hur man ska använda det i undervisningen så har lärarna som använder programmering i sin undervisning gjort på ganska liknande sätt. Det fick mig att förstå att det finns en naturlig ingång för programmering i matematik, det är inte två helt separata ämnen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Dokumentanalysen riktar sig framförallt till de som beslutar om kurs- och ämnesplaner och hur olika reformer implementeras i verkligheten. För lärare som kanske inte har kommit igång med programmering i undervisningen ger avhandlingen många exempel på hur man kan arbeta med programmering i matematikämnet i gymnasieskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Skolbibliotek

Välkommen till Skolportens konferens för dig som leder eller arbetar i Skolbibliotek! Delta på plats i Stockholm eller digitalt via webbkonferensen. Ta del av den senaste forskningen och utvecklas i din yrkesroll. Missa inte att boka till bästa pris redan idag!
Läs mer och boka
Åk F–Vux
6–7 maj 2025

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr ex. moms!
Läs mer och boka
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev