Flera faktorer påverkar undervisning för hållbar utveckling i förskolan

Fakta

Anders Ohlsson

Född 1965
Bor i Falun

Disputerade 2024-09-20
vid Högskolan i Dalarna

Avhandling

Undervisningsstrategier och praktiker i förskolans undervisning för hållbar utveckling

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är förskollärare i botten och har i många år fortbildat inom utomhuspedagogik. Det väckte ett intresse att själv forska och när jag senare skrev min magisteruppsats handlade den om utomhusundervisning. Så småningom ledde det hela vidare till ett forskningsprojekt om hållbar utveckling och hur undervisning i förskolan bedrivs för att medvetandegöra barnen om hållbar utveckling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det övergripande syftet med avhandlingen är att undersöka hur undervisning för hållbar utveckling bedrivs i förskolan och hur tre olika påverkansfaktorer inverkar: Läroplanen, lärmiljöer, både utom- och inomhus samt huruvida förskolan är ekocertifierad eller inte. Avhandlingen bygger dels på intervjuer med 16 slumpmässigt utvalda förskollärare från hela landet, varav hälften arbetade på ekocertifierade förskolor, dels på observationer vid två förskolor, varav den ena var ekocertifierad. Därutöver har jag analyserat läroplanen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Utifrån intervjuerna och observationerna har jag definierat tre olika undervisningsstrategier som förskolans undervisning för hållbar utveckling utgår från: planerad, spontan och semi-spontan undervisning. Den sistnämnda strategin innebär att undervisningen sker och uppstår på barnens initiativ i miljöer eller med material som pedagogerna skapat eller tillgängliggjort.

– Ett huvudresultat är också fyra definierade undervisningspraktiker vilka är viktiga när undervisning för hållbar utveckling bedrivs: Huruvida barnen ges möjlighet till erfarenheter som i sin tur kan leda till lärande om hållbarhet, om barnen ges agens, det vill säga möjlighet att påverka, kommunikationen mellan barn och lärare samt närvarande pedagoger.

– Vidare visar resultaten att de ekocertifierade förskolorna ofta hade en mer planerad undervisning kring hållbarhet. Här hade också runt hälften av pedagogerna fått fortbildning i ämnet. Motsvarande siffra vid de icke-certifierade förskolorna var tolv procent. Samtidigt var det förhållandevis liten skillnad mellan hur förskollärarna i de olika förskolorna såg på, och arbetade med hållbar undervisning. Det som påverkar den undervisning som bedrivs mest är att samtliga pedagoger har ett gemensamt mål för undervisningen.

Vad överraskade dig?

– Att barnen gavs väldigt små möjligheter att påverka undervisningen när den genomfördes i skogen. Utomhusundervisningen var i princip alltid mycket uppstyrd och litet eller inget utrymme gavs till fri lek, spontan eller semi-spontan undervisning, där läraren fångade upp något som barnen upptäckte. Den stund där spontan undervisning bedrevs var vid förflyttningar där barnen gavs utrymme att upptäcka och ställa frågor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker forskningen, det finns inte särskilt mycket forskning om hållbar undervisning i relation till lärarrollen. Men även yrkesverksamma i förskolan, resultaten kan vara en utgångspunkt för att belysa den egna praktiken. Genom att medvetandegöra och sätta ord på det egna arbetet kan det också stärkas och kvaliteten på det man gör höjas.